Hoppa till huvudinnehåll
bedoma.se
Alla inlägg
6 min läsningUppdaterad Av , grundare av Bedoma

Haloeffekten: vad den är och hur den färgar bedömningen

Haloeffekten är när ett starkt intryck färgar resten av bedömningen. Vad forskningen visar om bedömning av elevtexter och fem motåtgärder för lärare.

Haloeffekten är när ett starkt intryck av en egenskap färgar bedömningen av andra egenskaper. I bedömning av elevtexter betyder det att en text med elegant språk kan få ett högre omdöme om sin argumentation än argumentationen förtjänar, och att en text full av stavfel kan få ett lägre omdöme om sitt innehåll. Fenomenet är väl belagt i forskningen, och det drabbar erfarna bedömare lika väl som nya.

Namnet kommer från psykologen Edward Thorndike, som 1920 beskrev det han kallade "the constant error of the halo" (Thorndike 1920). Han studerade hur befäl i den amerikanska armén bedömde officerare och flygkadetter på flera olika egenskaper, och fann att bedömningarna hängde ihop betydligt mer än egenskaperna rimligen gjorde. Ett allmänt gott eller dåligt intryck av personen spred sig till varje enskild bedömning. Sedan dess har effekten visats i många sammanhang, från anställningsintervjuer till bedömning av elevarbeten.

Så ser haloeffekten ut i bedömningen

Föreställ dig en elevtext med imponerande språklig variation och välbyggda meningar, men med en ganska ytlig argumentation. Haloeffekten gör att den starka språkliga ytan drar upp bedömningen av de andra aspekterna. Argumentationen ser mer underbyggd ut än den är, eftersom helhetsintrycket är positivt.

Den omvända varianten, som på engelska ibland kallas horn effect, är lika vanlig. En text med stavfel eller grammatiska fel riskerar att få lägre bedömning även på aspekter som inte ska påverkas av språkriktigheten. Strukturen kan vara välbyggd och innehållet genomtänkt, men felen skymmer det för bedömaren.

För svenska lärare är det här särskilt relevant, eftersom betygskriterierna ofta delar upp bedömningen i flera aspekter som ska bedömas var för sig. I svenska som andraspråk är språkliga svagheter dessutom ofta en del av elevens utvecklingsläge och får inte i sig sänka bedömningen av andra aspekter.

Vad forskningen visar om bedömning av elevarbeten

Det finns gott om experiment där samma elevarbete bedöms under olika förutsättningar. Några av de tydligaste:

  • Språkfel sänker omdömet om innehållet. I en klassisk studie fick bedömare svar med identiskt innehåll, men med eller utan stav- och grammatikfel. Svaren med fel fick betydligt lägre betyg (Marshall och Powers 1969). En nyare studie där lärarstudenter bedömde elevtexter på engelska visade samma mönster: inlagda stavfel påverkade bedömningen av nästan alla textens egenskaper, inte bara stavningen (Jansen m.fl. 2021).
  • Ett tidigare intryck följer med. När bedömare först såg en bättre muntlig presentation gav de högre poäng på elevens skriftliga arbete efteråt (Malouff, Emmerton och Schutte 2013).
  • Även experter påverkas. Expertbedömare av studentprojekt visade tydlig halo i en studie av erfarna bedömare (Dennis 2007).
  • Effekten är inte liten. En metaanalys av 20 experimentella studier om snedvridning vid betygsättning, bland annat av vetskap om tidigare svaga prestationer, fann en genomsnittlig effekt på g = 0,36 (Malouff och Thorsteinsson 2016).

Slutsatsen är inte att lärare bedömer dåligt. Den är att intrycket av en text eller en elev påverkar även den som anstränger sig för att vara rättvis, och att det därför behövs arbetssätt som dämpar effekten.

Fem motåtgärder

  • Bedöm en aspekt i taget. Gå igenom alla texter med fokus på en aspekt, till exempel innehållet, och ta sedan nästa aspekt i en ny omgång. Då har du inte ett helhetsintryck av texten i huvudet när du bedömer den enskilda aspekten.
  • Läs innehållet före språket. Bedöm argumentation, innehåll och struktur innan du tittar på språkriktigheten. Det minskar risken att stavfel färgar ditt omdöme om tankarna.
  • Avidentifiera när det går. Vetskap om vem som skrivit texten och hur eleven brukar prestera kan färga bedömningen, som metaanalysen ovan visar. På nationella prov ska elevlösningar som görs på dator avidentifieras, så att den bedömande läraren inte vet vems prov den bedömer (Skolverket om genomförande av nationella prov). Samma princip fungerar på vanliga skrivuppgifter.
  • Motivera varje aspekt med belägg ur texten. När du måste peka på var i texten nivån syns blir det svårare för helhetsintrycket att ta över. En matris med en rad motivering per aspekt gör det till en vana.
  • Sambedöm gränsfallen. En kollega som inte har samma bild av eleven ser texten med andra ögon. Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning säger att lärare bör skapa en samsyn med andra lärare om hur betygsunderlag kan analyseras och värderas (SKOLFS 2022:417). Vi har skrivit mer om varför bedömare landar olika.

Sammantagen bedömning är inte en helhetskänsla

Sedan 2022 ska betyg sättas utifrån en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Det kan låta som en motsägelse till att motverka halo, men det är det inte. Den sammantagna bedömningen är ingen intuitiv känsla för eleven. Den är en medveten sammanvägning av underlag från olika tillfällen, mot kursens kriterier, och för betyget E ska samtliga kriterier fortfarande vara uppfyllda enligt skollagen.

Halo är ett problem när den verkar omedvetet inom en enskild bedömning. Den sammantagna bedömningen är en avsiktlig och kriteriebaserad sammanvägning över tid. Det ena gör det andra lättare: ju renare varje enskild bedömning är, desto säkrare blir sammanvägningen.

Haloeffekten och AI-stöd

Ett AI-stöd är inte immunt mot liknande mönster, så poängen är inte att byta en helhetsbedömning mot en annan. Poängen är att granska aspekterna var för sig. Bedoma redovisar varje aspekt i betygskriterierna för sig, med citat ur elevtexten som visar vad bedömningen bygger på. Det gör analysen användbar som en andra läsning av en aspekt i taget: håller belägget för just den aspekten, eller är det textens språkliga yta som talar?

Vad det här betyder för dig som lärare

Haloeffekten är inte en personlig svaghet. Den är ett kognitivt fenomen som påverkar alla bedömare, och erfarenhet räcker inte för att ta bort den. Det som hjälper är metod: en aspekt i taget, innehållet före språket, avidentifierade texter där det går, belägg för varje nivå och en kollega på gränsfallen. Det är särskilt värt att tänka på under en provperiod, när många texter ska bedömas på kort tid.


Bedoma bedömer elevtexter mot Skolverkets betygskriterier och visar belägg ur texten för varje aspekt. Se en färdig exempelanalys eller prova gratis.

Vill du prova AI-stödd bedömning? Kom igång med Bedoma . 15 analyser per månad, alla ämnen och kurser.

Läs vidare: AI-bedömning i skolan, hela guiden · jämför AI-bedömningsverktyg · betygskriterier och matriser per ämne