Nationella prov i Svenska 3: delprov, datum och bedömning

Provdatum läsåret 2026/2027

Alla datum för läsåret, för alla ämnen och årskurser, finns på nationella prov 2026/2027: datum och provperioder.

Delproven

• Delprov A. Skriftlig framställning av text av vetenskaplig karaktär. Eleven skriver ett sammanhängande pm med utgångspunkt i olika källor, och det är elevens individuella förmåga till textbearbetning och skrivande som prövas. Eleven väljer en av tre skrivuppgifter i uppgiftshäftet och skriver en utredande text på 600 till 800 ord som utgår från texterna i texthäftet. Uppgifterna är desamma för svenska 3 och svenska som andraspråk 3, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt. Genomförs på bestämt provdatum med start kl 9.00. Skrivtiden är 240 minuter och ska vara sammanhängande. Provet skrivs på dator eller annan digital enhet som inte kan kommunicera med internet eller annan utrustning; stavnings- och grammatikprogram är tillåtna, mobiltelefoner är inte tillåtna. Eleverna får använda en- och tvåspråkiga ordböcker och ordlistor, även digitala om de inte ger tillgång till andra digitala sidor. Källtexterna delas ut i förväg vid det första av två introduktionstillfällen. Digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen.
• Delprov B. Muntlig framställning inför en grupp. Eleven ska i syfte att övertyga publiken förbereda och på ett retoriskt medvetet sätt argumentera inom ett givet tema, som inte nödvändigtvis är känt för eleven sedan tidigare. Eleven håller ett individuellt, argumenterande anförande med koppling till provets tema. Uppgiften är densamma för svenska 3 och svenska som andraspråk 3, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt. Genomförs på lektionstid eller på en bestämd provdag efter delprov A. Cirka 10 minuter per elev. Eleven förbereder anförandet individuellt utanför lektionstid. Som anpassning kan anförandet hållas inför en mindre grupp. Lärarmaterialet (information om genomförandet, bedömningsanvisningar, bedömningsmatris, noteringsunderlag och inspelade elevexempel) laddas ned från Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial; länken publiceras vecka 41.

Vad bedömningsanvisningarna bygger på

Delprov A bedöms med bedömningsanvisningar som består av matriser och kommentarer till matriserna, samt analyser av autentiska elevlösningar som konkretiserar vad matrisernas formuleringar betyder i praktiken. Eftersom betygskriterierna skiljer sig åt för de två kurserna finns en matris för svenska 3 och en för svenska som andraspråk 3. Häftet Bedömningsanvisningar delprov A skickas till skolan först efter att delprov A har genomförts.

Arbetssättet är detsamma varje gång: läs kommentarerna och de bedömda elevlösningarna innan du börjar, så att du bedömer mot matrisen och inte mot den nivå du väntar dig av klassen. Gå igenom texten aspekt för aspekt och sätt ord på vilket belägg i texten som avgör nivån, så blir det också möjligt att jämföra med en kollega. Digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen, vilket skyddar mot att intrycket av eleven färgar läsningen.

Till stöd finns en webbutbildning om att bedöma skriftlig färdighet i det nationella provet på Skolverkets utbildningsplattform. Delprov B bedöms på samma sätt, med en matris per kurs, kommentarer och filmade, bedömda anföranden i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial. Innehållet i anvisningarna omfattas av sekretess och återges inte här.

Så skiljer sig nivåerna i svenska 3

Betygskriterierna för svenska 3 beskriver den utredande texten i fyra spår: disposition, anpassning till syfte, mottagare och kommunikationssituation, källhantering och språk. På E-nivå ska texterna vara sammanhängande och ha "tydligt urskiljbar disposition"; på C och A är de "sammanhängande och väldisponerade". Anpassningen går från "till viss del anpassade" på E via "anpassade" på C till "väl anpassade" på A.

Källhanteringen är kärnan i ett pm som utgår från olika källor. På alla nivåer ska eleven "värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik" och dra "relevanta slutsatser utifrån källmaterialet". Skillnaden ligger i hur eleven behandlar källorna, "på ett rimligt sätt" på E och C men "på ett skickligt sätt" på A, och i säkerheten när eleven ska "samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor": med viss säkerhet på E och C, med säkerhet på A. Belägg är hur källorna vävs in, refereras och ställs mot varandra, inte hur många som nämns.

Språket har en egen progression. På E gäller "Språket är varierat och innehåller goda formuleringar", på C "Språket är klart och varierat samt innehåller goda formuleringar" och på A "Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat". Kravet att "i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet" är detsamma på alla nivåer, så enstaka fel avgör inte nivån. Det som skiljer C från A är alltså inte felfrihet utan precision i språket och skicklighet i källhanteringen.

Svenska som andraspråk 3: samma uppgift, egen matris

Uppgifterna i båda delproven är desamma för svenska 3 och svenska som andraspråk 3, men bedömningen är i viss utsträckning olika, och det motiveras av skillnader i centralt innehåll och betygskriterier. Använd alltid matrisen för den kurs eleven läser.

I svenska som andraspråk 3 beskrivs den skriftliga progressionen så här: på E kan eleven "skriva texter av vetenskaplig karaktär som till viss del är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation", på C "skriva väldisponerade utredande och argumenterande texter av vetenskaplig karaktär som är anpassade till ämne, texttyp, mottagare och situation samt med säkerhet använda stilistiska drag som är typiska för texttypen", och på A använder eleven "med säkerhet och precision idiomatiska uttryck och stilistiska drag som är typiska för texttypen". Dispositionen och de texttypiska dragen är alltså det som lyfter texten från E till C, och precisionen och de idiomatiska uttrycken det som lyfter den till A.

Språkbehärskningen bedöms utifrån om den hindrar kommunikationen, inte genom felräkning. På E och C gäller att "Ordförrådet, uttalet och den grammatiska behärskningen begränsar endast i undantagsfall den skriftliga och muntliga kommunikationen", på A att de "begränsar inte den skriftliga och muntliga kommunikationen". Andraspråksdrag som inte stör läsningen ska därför inte i sig dra ned nivån. Fråga i stället om läsaren kan följa resonemanget och om texten fungerar som ett pm.

Delprov B: det argumenterande anförandet

Det muntliga delprovet bedöms utifrån en matris per kurs med tillhörande kommentarer, och det finns ett noteringsunderlag att använda under anförandet. Filmade och bedömda anföranden finns i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial. De kan användas för att kalibrera din egen bedömning före provperioden och även visas för eleverna som en del av förberedelserna. Anförandet tar cirka 10 minuter per elev, så noteringarna måste göras medan eleven talar.

I svenska 3 rör progressionen fyra saker. Retoriska verkningsmedel används "med viss säkerhet" på E, "med säkerhet" på C och "med säkerhet och på ett effektfullt sätt" på A. Språk, stil och disposition är "anpassade" till syfte, mottagare och kommunikationssituation på E och "väl anpassade" på C och A. Åhörarkontakten är "viss" på E och C och "god" på A. I argumentationen ska eleven på E "formulera en tes och ge välgrundade argument till stöd för den", på C dessutom "hålla sig konsekvent till den", och på A ge "välgrundade och nyanserade argument" samt "på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument".

I svenska som andraspråk 3 ska anförandet på alla nivåer vara väldisponerat med ett budskap som framgår tydligt. På E använder eleven "enkla retoriska grepp på ett relevant sätt", på C "retoriska grepp på ett relevant sätt" med ett innehåll som är "anpassat till åhörarna" och en avslutning "med en lämplig slutsats", och på A "retoriska och stilistiska grepp" samt "betoning och intonation för att framhäva betydelsenyanser". Belägg för den högre nivån är sådant som syns i framförandet: ett tydligt grepp om inledning och avslutning, ståndpunkter som utvecklas med exempel och en publik som talaren faktiskt vänder sig till.

Från poäng till provbetyg, och vidare till kursbetyget

För varje uppgift i delproven finns ett givet antal poäng, och totalpoängen från båda delproven omvandlas till ett provbetyg utifrån kravgränser som anges i bedömningsanvisningarna. Delprov A motsvarar 60 procent av provbetyget och delprov B 40 procent. Eleven måste genomföra båda delproven för att få ett provbetyg, men det finns inga krav på ett visst antal poäng på varje delprov: provbetyget bygger på provresultatet som helhet.

Sammanvägningen till provbetyg följer andra principer än de som gäller när du sätter betyg på kursen. Provbetyget är ett underlag som du ska särskilt beakta vid betygssättningen, inte ett kursbetyg. Rektor kan av särskilda skäl undanta en elev från ett delprov, men då ges inget provbetyg. Det är bara genomförandet som kan anpassas, aldrig bedömningen: provet ska alltid bedömas enligt bedömningsanvisningarna.

Elever som läser enligt Gy25 kan också genomföra provet, eftersom prov utformade enligt Gy11 får användas av Gy25-elever under övergångsperioden. Provet är konstruerat utifrån ämnesplanerna för svenska 3 och svenska som andraspråk 3, medan Gy25 har betygskriterier som är gemensamma för alla nivåer i ämnet och låter nivåerna skilja sig åt i centralt innehåll. Bedöm delproven enligt provets anvisningar och matriser; provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen.

Vanliga fallgropar vid bedömningen

• Att börja bedöma delprov A innan häftet Bedömningsanvisningar delprov A har kommit: det skickas till skolan först efter genomförandet, och matriserna, kommentarerna och elevlösningarna hör ihop.
• Att använda samma matris för svenska 3 och svenska som andraspråk 3: uppgifterna är gemensamma, men betygskriterierna skiljer sig och därför finns en matris per kurs i båda delproven.
• Att låta språkfel styra nivån: kravet att i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet är detsamma på alla nivåer i svenska 3, och i svenska som andraspråk 3 är frågan om språket begränsar kommunikationen, inte hur många fel texten har.
• Att bedöma texten med eleven i åtanke: digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen, och den regeln skyddar bedömningen lika mycket som eleven.
• Att räkna om delproven på egen hand eller kräva en viss poäng per delprov: kravgränserna i bedömningsanvisningarna avgör provbetyget, som bygger på helheten.
• Att anpassa bedömningen i stället för genomförandet: rektor kan besluta om pauser, utökad skrivtid, uppläsning av källtexterna eller en mindre grupp i delprov B, men provet bedöms alltid enligt bedömningsanvisningarna.

Kriterierna provet bedöms mot

Bedömningsanvisningarna bygger på Skolverkets betygskriterier för kursen. Kriterietexten finns ordagrant, nivå för nivå, på matrissidan för Svenska 3 och svenska som andraspråk 3, och hur du arbetar med anvisningarna i praktiken går vi igenom i bedömningsanvisningar för nationella prov.

Ett andra par ögon i provperioden

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon när provbunten ska bedömas. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men beslutet är alltid ditt.

För provperioden finns NP-paketet: 50 analyser under 60 dagar, utan prenumeration.

Läs vidare

• Så läser du kriterierna för en utredande text i Svenska 3
• Bedöma svenska som andraspråk: kriterierna, interimspråket och vistelsetiden
• Progressionsorden E, C och A i svenska med konkreta exempel
• Sambedömning av nationella prov: så kan AI komplettera kollegan
• Hur mycket påverkar nationella proven betyget?

Källor

• Skolverket: lärarinformation för nationellt prov i svenska 3 och svenska som andraspråk 3
• Skolverket: provdatum för gymnasieskolan läsåret 2026/27
• Skolverket: delprov och innehåll i gymnasieskolans nationella prov

Vanliga frågor