Nationella prov i svenska och sva åk 6: delprov, datum och bedömning

Provdatum läsåret 2026/2027

Alla datum för läsåret, för alla ämnen och årskurser, finns på nationella prov 2026/2027: datum och provperioder.

Delproven

• Delprov A. Muntlig framställning i två moment: Presentation och Samtal. Presentationen är en enskild presentation inför grupp som förbereds på lektionstid och framförs vid provtillfället. Samtalet är ett gruppsamtal kring textuppläsning och förbereds inte. Delprovet är samma för svenska och svenska som andraspråk, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt. Genomförs under provperioden vecka 45 till 49 2026. Instruktioner och förberedelselektion inför momentet Presentation tar 60 till 80 minuter per helklass. Genomförandet av Presentation och Samtal tar cirka 30 minuter per grupp om tre elever. Allt material finns i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial och publiceras vecka 43; det kräver inloggning och behörighet.
• Delprov B. Läsförståelse i två moment. Delprovet prövar elevens förmåga att avkoda och visa förståelse, till exempel genom att hitta information, tolka underliggande budskap och reflektera över textens form. B1 innehåller skönlitterära texter, B2 sakprosa och dikter. Delprovet är samma för svenska och svenska som andraspråk och förbereds inte. B1 tisdag 27 april 2027 och B2 torsdag 29 april 2027, 80 minuter plus instruktioner per moment. Eleverna läser texterna i elevhäftet Texter och svarar i elevhäftet Delprov B1 respektive B2. I flervalsuppgifterna är bara ett alternativ rätt. En- och tvåspråkiga ordlistor och ordböcker är tillåtna. Eftersom delprovet prövar avkodning ska eleverna inte få texterna upplästa.
• Delprov C. Skriftlig framställning i två moment. C1 prövar förmågan att skriva berättande text, C2 förmågan att skriva sakprosa. Delprovet är samma för svenska och svenska som andraspråk, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt. Delprovet förbereds inte. C1 tisdag 27 april 2027 med 70 minuters skrivtid, C2 torsdag 29 april 2027 med 60 minuters skrivtid, plus cirka tio minuters gemensam genomgång av instruktionen. I C1 har alla samma rubrik, i C2 använder eleven det valda alternativet som rubrik. Bilderna i häftet är inspiration, inte krav. Ordlistor och ordböcker är tillåtna. Delprovet kan skrivas på dator utan internet; stavnings- och grammatikprogram får användas om automatiska korrigeringar är avstängda. Digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen.

Vad bedömningsanvisningarna innehåller och när du får dem

Bedömningsanvisningarna för delprov B och C ligger i ett gemensamt häfte som rektor delar ut till bedömande lärare först när samtliga delprov är genomförda, i praktiken efter C2. Allt material för delprov A, inklusive bedömningsunderlaget, hämtas i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial och avpubliceras när provperioden är över.

För delprov B används en bedömningsmall. För delprov C består anvisningarna av beskrivningar av de två uppgifterna, fyra bedömningsmatriser (två för svenska och två för svenska som andraspråk), kommentarer till matriserna samt exempel på bedömda elevlösningar på olika nivåer. Exemplen är autentiska elevtexter som analyseras utförligt i bedömningskommentarer.

Det ger en naturlig arbetsordning: läs uppgiftsbeskrivningen och kommentarerna till matrisen innan du öppnar den första elevtexten, gå igenom exempeltexterna nivå för nivå och bedöm sedan klassens texter mot samma referenspunkter. Provet, inklusive anvisningarna, omfattas av sekretess också efter genomförandet, eftersom provinnehåll och uppgifter återanvänds.

Delprov C: berättande text och sakprosa mot kriterierna

Betygskriterierna för skrivandet i årskurs 6 är byggda kring fyra saker: innehåll, struktur, språklig variation och språkriktighet. För E skriver eleven texter "med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation" och följer grundläggande regler för språkriktighet "med viss säkerhet". För C är formuleringen "relativt tydligt innehåll, fungerande struktur och relativt god språklig variation" och "relativt god säkerhet". För A "tydligt innehåll, väl fungerande struktur och god språklig variation" och "god säkerhet".

Progressionen ligger alltså i graderingsorden, inte i nya krav. Innehållet går från begripligt till tydligt, strukturen från i huvudsak fungerande till väl fungerande, variationen och språkriktigheten från viss till god. När du läser en text är det de fyra spåren du letar belägg för, var för sig, innan du väger ihop dem.

C1 och C2 prövar två olika texttyper, berättande text respektive sakprosa, och kriteriet talar om "olika slags texter". Att följa instruktionen under rubriken Skrivuppgift är en del av uppgiften, och skolan ska göra det tydligt för eleverna före skrivtiden. Kriteriet för skrivande i årskurs 6 nämner inte anpassning till texttyp, syfte och mottagare på det sätt som kriterierna för årskurs 9 gör, så bedöm mot den formulering som gäller för åk 6.

Om delprovet skrivs på dator får stavnings- och grammatikprogram användas, men bara med automatiska korrigeringar avstängda. Skolverket påpekar att vissa program hjälper eleven så mycket att delprovet inte längre prövar det som avses, och att sådana program inte bör användas. Beläggen för språkriktighet är bara elevens om verktyget inte har skrivit åt hen.

Delprov B: läsförståelse och bedömningsmallen

Kriteriet för läsning i årskurs 6 säger att eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar "med flyt och visar grundläggande läsförståelse" på E, "med gott flyt och visar god läsförståelse" på C och "med mycket gott flyt och visar mycket god läsförståelse" på A. Till läsningen hör också att eleven för "enkla resonemang om tydligt framträdande budskap i olika texter" på E, "utvecklade resonemang" på C och "välutvecklade resonemang" på A.

Delprovet är konstruerat för att pröva just detta: att hitta information, tolka underliggande budskap och reflektera över textens form. B1 arbetar med skönlitterära texter, B2 med sakprosa och dikter. Uppgifterna bedöms mot bedömningsmallen i häftet, och i flervalsuppgifterna är bara ett alternativ rätt, så eleverna ska sätta ett enda kryss per uppgift.

En följd av vad delprovet prövar är att uppläsning inte är en tillåten anpassning. Delprov B prövar både avkodning och förståelse, och Skolverket skriver uttryckligen att eleverna inte ska lyssna på texter och uppgifter. Förlängd tid, mindre grupp, förstorad text och att skriva svaren på dator går däremot bra, men B1 och B2 måste genomföras på fastställd provdag.

Delprov A: presentation och samtal

Det muntliga delprovet bedöms i två moment som svarar mot två olika delar av kriterierna. För samtalet gäller att eleven samtalar om bekanta ämnen "på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalen" på E, "upprätthåller samtalen relativt väl" på C och "upprätthåller samtalen väl" på A. För presentationen gäller att eleven förbereder och genomför muntliga framställningar "med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare" på E, "fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning" på C och "väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning" på A.

Presentationen förbereds på lektionstid, samtalet förbereds inte. Momenten är gemensamma för svenska och svenska som andraspråk, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt, så kontrollera att du använder rätt matris för varje elev.

Vid samtalet gäller två gränser som är lätta att tänja på när en elev behöver stöd: läraren får läsa upp diskussionsfrågorna, men ska inte delta i samtalet, och gruppen får inte minskas, i något av momenten, så att eleven bara samtalar med läraren. Genomförandet tar cirka 30 minuter per grupp om tre elever.

Från poäng till provbetyg, och från provbetyg till betyg

Varje uppgift i delproven har ett givet antal poäng. Totalpoängen från samtliga delprov omvandlas till ett provbetyg utifrån kravgränser som anges i bedömningsanvisningarna. I årskurs 6 motsvarar varje delprov en tredjedel av provbetyget, och provbetyget baseras på resultatet som helhet utan krav på ett visst antal poäng per delprov. Eleven måste ha genomfört alla delprov för att få ett provbetyg.

Sammanvägningen till provbetyg följer andra principer än de som gäller när du sätter terminsbetyg. Provbetyget är alltså inte ett förslag till terminsbetyg utan ett underlag som du ska särskilt beakta vid betygssättningen, tillsammans med det övriga underlag du har om eleven.

Rektor beslutar om anpassningar, och de gäller enbart genomförandet. Bedömningen anpassas inte: provet ska bedömas enligt bedömningsanvisningarna. Resultaten rapporteras till SCB, och provgruppen vid Uppsala universitet samlar dessutom in ett urval av elevlösningar enligt instruktioner i häftet.

Vanliga fallgropar vid bedömningen

• Att bedöma C1 innan anvisningarna är utdelade: häftet kommer via rektor först efter C2, och det finns ingen genväg till matriserna.
• Att låta en elev få texterna i delprov B upplästa: delprovet prövar avkodning, och Skolverket skriver att eleverna inte ska lyssna på texter och uppgifter.
• Att använda matrisen för svenska på en elev som läser svenska som andraspråk, eller tvärtom: uppgifterna i delprov A och C är gemensamma, matriserna är det inte.
• Att låta automatisk korrigering vara på i stavnings- eller grammatikprogram när delprov C skrivs på dator: beläggen för språkriktighet blir då inte elevens.
• Att bedöma digitala elevlösningar med namnet kvar: de ska avidentifieras före bedömningen.
• Att kräva en viss poäng på varje delprov för ett provbetyg: provbetyget bygger på totalpoängen, och varje delprov väger en tredjedel.

Kriterierna provet bedöms mot

Bedömningsanvisningarna bygger på Skolverkets betygskriterier för kursen. Kriterietexten finns ordagrant, nivå för nivå, på matrissidan för Svenska och svenska som andraspråk årskurs 6, och hur du arbetar med anvisningarna i praktiken går vi igenom i bedömningsanvisningar för nationella prov.

Ett andra par ögon i provperioden

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon när provbunten ska bedömas. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men beslutet är alltid ditt.

För provperioden finns NP-paketet: 50 analyser under 60 dagar, utan prenumeration.

Läs vidare

• Så bedömer du nationella prov i åk 6 första gången
• Progressionsorden E, C och A i svenska med konkreta exempel
• Bedöma läsförståelse mot betygskriterierna
• Bedöma svenska som andraspråk: kriterierna, interimspråket och vistelsetiden
• Hur mycket påverkar nationella proven betyget?

Källor

• Skolverkets lärarinformation: nationellt prov i svenska och svenska som andraspråk årskurs 6

Vanliga frågor