Nationella prov i Svenska nivå 1 (tidigare Svenska 1): delprov, datum och bedömning

Provdatum läsåret 2026/2027

Alla datum för läsåret, för alla ämnen och årskurser, finns på nationella prov 2026/2027: datum och provperioder.

Delproven

• Delprov A. Muntlig framställning inför en grupp. Anförandet ska utgöra ett bidrag till bearbetningen av det tema som återkommer i delprov C, och eleven får visa sin förmåga att anpassa anförandet till en klassrumssituation där mottagarna är den aktuella elevgruppen och taltiden är begränsad. Eleven ska också vara åhörare till klasskamraternas anföranden och ge respons, men responsen bedöms inte i delprovet. Genomförs på lektionstid eller på en bestämd provdag före delprov B och C, från vecka 45 på hösten och från vecka 11 på våren. Enskild presentation inför grupp: förberedelse cirka 60 minuter, elevanförande och respons totalt cirka 10 minuter per elev. Lärar- och elevmaterialet laddas ned från Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial, inför höstterminens prov publiceras länken vecka 44. Som anpassning kan anförandet ske inför en mindre grupp, men inför fler än den bedömande läraren.
• Delprov B. Läsning av både skönlitterära texter (romanutdrag, noveller och dikter) och texter av sakprosakaraktär från tidningar, webbplatser, tidskrifter och fackböcker. Till varje text finns flervalsuppgifter och uppgifter som eleven besvarar med egna ord. Uppgifterna prövar exempelvis förmågan att hitta information, tolka sådant som inte är tydligt uttryckt samt reflektera över innehåll, form och språk i texterna. Fast provdag med start kl 9.00. Förberedelse cirka 20 minuter, därefter 120 minuter för svenska och 180 minuter för svenska som andraspråk. Eleverna arbetar med elevhäftet Texter och elevhäftet Delprov B. En- och tvåspråkiga ordböcker och ordlistor är tillåtna, digitala bara om eleven inte har tillgång till andra digitala sidor. Utökad skrivtid kan ges som anpassning, men den totala skrivtiden bör inte överstiga fyra timmar.
• Delprov C. Utredande skrivande i vid mening (resonerande inlägg) och/eller argumenterande skrivande, samt förmågan att anpassa skrivandet till syfte, mottagare och situation. Dessutom prövas förmågan att hantera information från andra texter och infoga den i den egna texten. Det är elevens individuella förmåga till textbearbetning och skrivande som prövas. Fast provdag med start kl 9.00, 180 minuter. Skrivuppgiften bygger på läsning av tre källtexter, och eleven väljer en av tre skrivuppgifter med tillhörande källtext. Texten ska omfatta cirka 300 till 700 ord. Källtexterna förbereds vid ett lärarlett introduktionstillfälle mellan delprov B och C på cirka 60 minuter, där klassen läser och lyssnar på texterna gemensamt och diskuterar dem. Delprovet skrivs på dator eller annan digital enhet utan tillgång till internet, stavnings- och grammatikprogram är tillåtna, och elevlösningarna avidentifieras före bedömningen.

Vad bedömningen bygger på

Varje delprov bedöms med sitt eget underlag. Delprov A, det muntliga anförandet, bedöms utifrån bedömningsmatriser, en för svenska nivå 1 och en för svenska som andraspråk nivå 1, med ett avsnitt kommentarer som förklarar matrisernas innehåll. Delprov B, läsförståelsen, bedöms utifrån en bedömningsmall där uppgifter med egna svar har exempel på lösningar på olika poängnivåer. Delprov C, skrivuppgiften, bedöms utifrån bedömningsmatriser tillsammans med beskrivningar av uppgifterna, kommentarer till matriserna och exempel på bedömda elevlösningar.

Materialet kommer på två vägar: nedladdning för delprov A och två utskick för delprov B och C. Lärarmaterialet till delprov A laddas ned från Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial, där det också finns filmade och bedömda anföranden. Delprov B och C skickas ut till skolorna i två utskick: först lärar- och elevmaterialet, sedan häftet Bedömningsanvisningar delprov B och C, som ska vara skolorna tillhanda efter genomförandet av delprov C. Bedömningen av skrivuppgiften kan alltså inte börja på provdagen.

Provet, inklusive bedömningsanvisningarna, omfattas av sekretess även efter genomförandet, eftersom provinnehåll och uppgifter återanvänds i andra prov. Det som går att säga öppet är vad de bygger på: provet är konstruerat utifrån ämnesplanerna för svenska och svenska som andraspråk och prövar så långt det är möjligt målen under rubriken Ämnets syfte. Provet är gemensamt för de två ämnena, men det finns skillnader i genomförandetid och i bedömningsanvisningarna.

Gy25: samma kriterier på alla nivåer, skillnad i centralt innehåll

Svenska och svenska som andraspråk i Gy25 har ämnesbetyg, och betygskriterierna är gemensamma för nivå 1, 2 och 3. Det som skiljer nivåerna åt är det centrala innehållet, inte kriterietexten. Matrissidan som länkas härifrån visar kriterierna för Svenska 1 enligt Gy11, som fortfarande gäller för elever som läser kursutformat, och provet kan genomföras av båda grupperna.

För skrivuppgiften är det tre kriteriemeningar i Gy25 som bär bedömningen. Anpassningen: på E skriver eleven "olika typer av texter med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang", på C med "god anpassning" och på A med "mycket god anpassning". Språket: på E gäller "Eleven följer i huvudsak skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och delvis välformulerat", på C "Eleven följer väl skriftspråkets normer för språkriktighet och språket är varierat och välformulerat", på A "mycket väl" och "mycket välformulerat". Källhanteringen: eleven "använder lästa texter på ett i huvudsak fungerande sätt i egna texter och tillämpar regler för citat- och referatteknik" på E, "på ett fungerande sätt" på C och "på ett väl fungerande sätt" på A.

Jämfört med Gy11 är progressionen i språkriktighet ny. I Svenska 1 enligt Gy11 står "Eleven kan i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet" på alla tre nivåerna, och skillnaden ligger i stället i textens helhet och i språkets variation: E kräver texter som är "sammanhängande och begripliga", C att "Dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar" och att "språket är varierat och delvis välformulerat", A texter som är "sammanhängande, begripliga och väldisponerade" och att "språket är varierat och innehåller goda formuleringar". I Gy25 flyttar språkriktigheten in i progressionen, från "i huvudsak" till "väl" till "mycket väl". Det är en skillnad att ha i huvudet när provresultatet ska vägas in i betyget för elever som läser enligt Gy11 respektive Gy25.

Så läser du en text i delprov C

Delprov C prövar enligt lärarinformationen utredande skrivande i vid mening (resonerande inlägg) och/eller argumenterande skrivande, anpassning till syfte, mottagare och situation, förmågan att hantera information från andra texter och infoga den i den egna texten, samt elevens individuella förmåga till textbearbetning och skrivande. Till delprov C hör beskrivningar av uppgifterna, bedömningsmatriser, kommentarer till matriserna och exempel på bedömda elevlösningar, och det är de fyra delarna du bedömer med.

Ett arbetssätt som håller: läs uppgiftsbeskrivningen först, så att du vet vilken texttyp, vilket syfte och vilken mottagare eleven fick. Läs sedan elevtexten i sin helhet en gång innan du bedömer aspekt för aspekt. Skrivuppgiften bygger på tre källtexter, och eleven väljer en av tre uppgifter med tillhörande källtext, så en text som inte använder källtexten alls missar den del av provet som prövar informationshantering. Titta konkret på hur källan är infogad: om eleven markerar vad som är hämtat, återger det korrekt och gör något eget med det.

Belägg samlar du i texten, inte i intrycket. Anpassningen syns i tilltal, disposition och i om texten faktiskt gör det uppgiften ber om, alltså resonerar eller argumenterar. Språket bedöms utifrån variation, formuleringar och normföljsamhet i hela texten, inte utifrån de tre första meningarna. De bedömda elevlösningarna i anvisningarna är din referens för var gränserna går i årets uppgift, och de går före din egen bild av hur ett E eller ett A brukar se ut.

För svenska som andraspråk gäller samma kriterier med ett tillägg: "Elevens språk kan innehålla andraspråksdrag i en utsträckning som inte hindrar den muntliga och skriftliga kommunikationen". Frågan är alltså om andraspråksdragen hindrar kommunikationen, inte om de finns. Delprov B ger andraspråkseleverna 180 minuter mot 120, men i delprov C är tiden densamma, 180 minuter.

Delprov A och B: matris respektive mall

Delprov A bedömer du med matrisen för respektive ämne och kommentarerna till den. Två kriteriemeningar bär anförandet. På E gäller "Eleven kommunicerar muntligt med viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang" och "Eleven genomför muntliga framställningar med viss säkerhet i sitt framförande", på C "god anpassning" och "med säkerhet i sitt framförande", på A "mycket god anpassning" och "med god säkerhet i sitt framförande". Anförandet ska anpassas till en klassrumssituation där mottagarna är den aktuella elevgruppen och taltiden är begränsad, så mottagaranpassning betyder här just den gruppen. Responsen eleven ger på kamraternas anföranden bedöms inte. I tjänsten för bedömningsstöd finns filmade och bedömda anföranden som är värda att se innan du bedömer de första egna eleverna, och några av filmerna kan visas för eleverna som förberedelse. Noteringsunderlag för delprov A ingår i lärarmaterialet.

Delprov B bedömer du med en bedömningsmall. Flervalsuppgifterna är entydiga, och för uppgifterna där eleven formulerar sitt eget svar finns exempel på hur lösningar kan se ut på olika poängnivåer. Uppgifterna prövar att hitta information, tolka sådant som inte är tydligt uttryckt och reflektera över innehåll, form och språk, vilket svarar mot kriteriernas progression från "enkla resonemang om texternas innehåll, uppbyggnad, relevans och tillförlitlighet" via "utvecklade resonemang" till "välutvecklade resonemang", och från "godtagbar läsförståelse" via "god läsförståelse" till "mycket god läsförståelse" i både sakprosa och skönlitteratur. Håll dig till mallens poängnivåer också när ett svar är välskrivet men svarar på fel fråga.

Från poäng till provbetyg och vidare till betyg

Varje uppgift i de tre delproven har ett givet antal poäng. Totalpoängen från samtliga delprov omvandlas till ett provbetyg utifrån kravgränser som står i bedömningsanvisningarna. I svenska nivå 1 och svenska som andraspråk nivå 1 motsvarar varje delprov en tredjedel av provbetyget, och det finns inga krav på ett visst antal poäng på varje delprov. En svag läsförståelse kan alltså vägas upp av ett starkt anförande och en stark text. Eleven måste däremot ha genomfört alla tre delproven för att få ett provbetyg.

Sammanvägningen till provbetyg följer andra principer än de som gäller när du som lärare sätter betyg. Provbetyget är ett underlag som du ska särskilt beakta vid betygssättningen, inte ett betyg som förs över rakt av. Provgruppen vid Uppsala universitet beskriver provbetygsmodellen närmare på sin webbplats.

Anpassningar gäller genomförandet, aldrig bedömningen. Rektor beslutar om anpassningar, de ska förberedas i god tid och bygga på en analys av vad provet prövar och elevens förutsättningar, och provet ska sedan bedömas enligt bedömningsanvisningarna som vanligt. Beträffande anpassningar görs ingen skillnad mellan svenska nivå 1 och svenska som andraspråk nivå 1.

Vanliga fallgropar vid bedömningen

• Att planera bedömningen av delprov C till provveckan: bedömningsanvisningarna för delprov B och C kommer i ett andra utskick och ska vara skolan tillhanda först efter genomförandet av delprov C.
• Att bedöma svenska och svenska som andraspråk med samma underlag: provet är gemensamt, men bedömningsanvisningarna skiljer sig delvis åt, delprov A har en matris per ämne, och andraspråkskriterierna frågar om andraspråksdragen hindrar kommunikationen, inte om de finns.
• Att väga in responsen i delprov A: eleven ska ge respons på klasskamraternas anföranden, men det bedöms inte i delprovet.
• Att kräva ett visst antal poäng på varje delprov: provbetyget bygger på totalpoängen från alla tre delproven, där varje delprov är en tredjedel, och det finns ingen tröskel per delprov.
• Att läsa en text som tappat bort källtexten som ett rent språkligt problem: delprov C prövar uttryckligen förmågan att hantera information från andra texter och infoga den i den egna, och kriterierna nämner citat- och referatteknik på alla tre nivåer.
• Att bedöma med namn på: digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen.

Kriterierna provet bedöms mot

Bedömningsanvisningarna bygger på Skolverkets betygskriterier för kursen. Kriterietexten finns ordagrant, nivå för nivå, på matrissidan för Svenska nivå 1 och svenska som andraspråk nivå 1 (tidigare Svenska 1), och hur du arbetar med anvisningarna i praktiken går vi igenom i bedömningsanvisningar för nationella prov.

Ett andra par ögon i provperioden

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon när provbunten ska bedömas. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men beslutet är alltid ditt.

För provperioden finns NP-paketet: 50 analyser under 60 dagar, utan prenumeration.

Läs vidare

• Bedömningsmatris Svenska 1: betygskriterierna och progressionsorden
• Gy25 och ämnesbetyg: så påverkar det din bedömning
• Bedöma svenska som andraspråk: kriterierna, interimspråket och vistelsetiden
• Bedöma en debattartikel: argumentationens progression från E till A
• Progressionsord E, C och A i svenska med konkreta exempel

Källor

• Skolverket: Nationellt prov i svenska nivå 1 och svenska som andraspråk nivå 1, lärarinformation för gymnasieskolan
• Skolverket: Provdatum för gymnasieskolan läsåret 2026/27
• Skolverket: Delprov och innehåll, gymnasieskolan

Vanliga frågor