Hoppa till huvudinnehåll
bedoma
Alla inlägg
7 min läsning

AI-verktyg för lärare läsåret 2026/2027: en ärlig guide

AI-verktyg för lärare inför läsåret 2026/2027: kategorierna av AI-stöd, vad du bör kräva av varje och de tre krav som skiljer bra verktyg från dåliga.

Inför läsåret 2026/2027 dyker det upp fler AI-verktyg för lärare än någonsin, och frågan i personalrummet är rimlig: vilka är egentligen värda att släppa in i undervisningen? Det korta svaret är att det inte finns ett enda bästa AI-verktyg för skolan 2026, utan olika verktyg för olika uppgifter, och att valet mindre handlar om vilken modell som ligger bakom och mer om tre saker du kan kräva av vilken leverantör som helst: ordning på personuppgifterna, att läraren behåller beslutet, och öppenhet om hur väl verktyget faktiskt fungerar. Den här guiden går igenom de fyra vanligaste kategorierna av AI-stöd och vad du bör begära av var och en.

De tre krav du ska ställa på alla AI-verktyg för lärare

Oavsett kategori går det att ställa samma tre grundkrav. De skiljer seriösa verktyg från dem som bara staplat en chattruta ovanpå en generisk modell.

  • GDPR och biträdesavtal. Så fort en elevtext eller elevuppgift hamnar i tjänsten behandlas personuppgifter, och då behöver huvudmannen kunna teckna ett personuppgiftsbiträdesavtal, inte bara godkänna allmänna användarvillkor. Fråga var datan lagras, om den lämnar EU och om den återanvänds för att träna modeller. En djupare genomgång finns i inlägget om [får lärare använda AI för rättning](/blogg/far-larare-anvanda-ai-for-rattning-gdpr).
  • EU AI Act, läraren beslutar. Från 2 augusti 2026 gäller EU:s AI-förordning fullt ut för system som utvärderar elevers lärande. Kärnkravet är mänsklig kontroll. Ett verktyg får föreslå och underlätta, men en människa ska kunna granska och åsidosätta. Betygssättning är myndighetsutövning och kan aldrig överlåtas till ett program.
  • Transparens om träffsäkerhet. Ett verktyg som påstår sig hjälpa till med bedömning ska kunna visa hur väl det träffar, mätt mot verkliga lärarbedömningar, och vara ärligt om var det är svagare. Marknadsföringssiffror utan mätmetod är en varningsflagga.

Lektionsmaterial och planering

Den vanligaste ingången är verktyg som genererar lektionsupplägg, uppgifter, prov och arbetsblad. Här är risken för elevernas personuppgifter lägst, eftersom du oftast matar in ämne och årskurs, inte elevtexter. Det gör kategorin till en bra startpunkt för den som vill vänja sig vid AI utan att hamna i känsliga data.

Vad du bör kräva:

  • Att materialet går att granska och redigera, inte kopieras rakt av. Generatorer hittar ibland på faktafel och kan blanda ihop kursplaner.
  • Att verktyget utgår från rätt styrdokument. Grundskolan följer Lgr22 med betygskriterier, medan gymnasiet sedan halvårsskiftet 2025 följer ämnesbetygen i Gy25 för alla som börjat därefter. I läsåret 2026/2027 läser alltså både gymnasieettor och gymnasietvåor ämnesbetyg, medan de gamla Gy11-kurserna lever kvar för treorna och i komvux. Ett verktyg som fortfarande bygger uppgifter på Gy11-kurser för nya gymnasieelever är inte uppdaterat. Vad omläggningen betyder för bedömningen står i inlägget om [Gy25 och ämnesbetyg](/gy25-bedomning).
  • Att du sparar tid netto. Om du lägger lika lång tid på att rätta till materialet som du sparat är vinsten borta.

Bedömningsstöd

Bedömningsstöd är den kategori där kraven ovan väger tyngst, av två skäl. Dels landar hela elevtexter i verktyget, alltså ofta personuppgifter. Dels är det här EU AI Act är som tydligast: ett system som utvärderar elevers lärande är högriskklassat, och läraren måste sitta kvar i förarsätet.

Det du ska leta efter:

  • Att verktyget föreslår och motiverar, men aldrig sätter betyget åt dig. Ett bra bedömningsstöd kopplar sin indikation till konkreta textbelägg och till Skolverkets betygskriterier, så att du kan granska resonemanget och göra din egen bedömning.
  • Att träffsäkerheten redovisas öppet, med mätmetod, antal texter och mätdatum, och att leverantören är ärlig om vilka ämnen som är starkare och svagare.
  • Att elevtexter inte sparas eller återanvänds utan att du aktivt väljer det.

Vill du ställa olika verktyg i den här kategorin mot varandra finns en genomgång på sidan som jämför AI-bedömningsverktyg.

Bedoma hör hemma här. Verktyget analyserar elevtexten mot Skolverkets betygskriterier, ger en motiverad indikation kopplad till textbelägg, och läraren sätter alltid betyget själv. Det är ett beslutsstöd, byggt enligt EU AI Act, inte en betygsmaskin. Konto- och analysdata lagras inom EU, och elevtexter sparas bara om läraren aktivt samtycker.

Hur väl det träffar redovisas öppet. I den senaste mätningen på 466 elevtexter, mätdatum 2026-07-05, låg indikationen inom ett betygssteg från lärarens bedömning i 84,5 procent av fallen. I de största ämnena når resultaten upp till 90 procents överensstämmelse i svenska, 87 procent i samhällskunskap, 86 procent i historia och 84 procent i engelska. Övriga ämnen är under fortsatt utveckling, och hela redovisningen med mätmetod finns på transparenssidan.

Administration och kringuppgifter

AI kan hjälpa till med det som stjäl tid runt undervisningen: sammanfatta mötesanteckningar, skissa utkast till omdömen, strukturera veckobrev, förbereda utvecklingssamtal. Nyttan är konkret, men två fällor är vanliga.

  • Så fort du skriver om enskilda elever, i omdömen eller åtgärdsprogram, är det personuppgifter, ofta av känslig natur. Samma krav på biträdesavtal och godkänd tjänst gäller som vid bedömning.
  • Ett AI-utkast till ett omdöme är ett utkast, inte ett beslut. Läs igenom, ta ansvar för innehållet och stryk det som inte stämmer med din faktiska bild av eleven.

Använd gärna kategorin, men behandla den som en assistent som skriver första meningen, inte som en myndighet som fattar beslut.

Språkstöd och tillgänglighet

Den sista kategorin är verktyg som stöttar elever direkt: uppläsning, översättning, ordförklaringar och anpassade texter för elever med annat modersmål eller läs- och skrivsvårigheter. Här är AI ofta som mest okontroversiellt nyttigt, eftersom det ökar tillgängligheten snarare än att bedöma eller sortera.

Ändå gäller vaksamhet. Stödverktyg som eleverna använder på egen hand kan skicka texter till servrar utanför EU, och ett verktyg som föreslår formuleringar kan glida från att stötta till att skriva åt eleven. Fråga vad tjänsten gör med det eleverna matar in, och var tydlig mot eleverna om var gränsen mellan hjälpmedel och fusk går.

Så väljer du inför läsåret 2026/2027

En kort checklista att gå igenom innan du och kollegiet bestämmer er:

  • Börja med uppgiften, inte verktyget. Vilket moment tar mest tid i onödan? Välj kategori därefter.
  • Kolla avtalet. Kan huvudmannen teckna biträdesavtal, och är tjänsten godkänd? Lyft frågan med rektor eller dataskyddsombud i god tid.
  • Kräv öppenhet. Ett verktyg som inte kan visa hur väl det fungerar förtjänar inte din tillit i skarpt läge.
  • Behåll beslutet. Använd AI som ett par extra ögon och som en tidssparare, aldrig som facit. Betyget, omdömet och det pedagogiska ansvaret är ditt.
  • Testa i liten skala först. Kör några egna, avidentifierade exempel innan verktyget rullas ut brett.

För rektorer och huvudmän som ska sätta ramarna för hela skolan finns en samlad sida för rektorer. Och vill du själv se hur ett bedömningsstöd känns i praktiken kan du köra en analys på en avidentifierad elevtext och bilda dig en egen uppfattning. Det bästa AI-verktyget för din undervisning är i slutänden det som sparar dig tid utan att ta ifrån dig omdömet.

Vill du prova AI-stödd bedömning? Kom igång gratis med Bedoma . 15 analyser per månad, alla ämnen och kurser.