Hoppa till huvudinnehåll
bedoma.se
Alla inlägg
6 min läsning

Digitala nationella prov 2026: läget just nu

Digitala nationella prov är senarelagda. Här är beslutskedjan, det digitala undantaget som finns kvar och vad det betyder för dig som lärare.

Kort svar: så ser läget ut

Digitala nationella prov är senarelagda. Proven genomförs tills vidare i pappersform, med ett undantag som består: uppsatserna i engelska och i svenska eller svenska som andraspråk skrivs fortfarande på dator eller annan digital enhet. Bedömningen görs av lärare på skolan, precis som tidigare. Central rättning hör till det nya betygssystemet och ligger längre fram.

För dig som planerar terminen ändras alltså ingenting i hur proven genomförs eller bedöms. Det som har ändrats är tidsplanen för framtiden.

Beslutskedjan under 2026

Februari: regeringen trycker på pausknappen. Den 20 februari 2026 ändrade regeringen Skolverkets uppdrag att digitalisera de nationella proven (dnr U2026/00283). Kärnmeningen är kort: "Skolverket ska senarelägga införandet av digitala prov och tills vidare ska nationella prov genomföras i pappersform."

Skälet är rakt på sak. Prov hade vid flera tillfällen behövt genomföras på papper med kort varsel, vilket skapat osäkerhet och merarbete på skolorna. Regeringen bedömde att skolorna behöver bättre framförhållning.

Maj: Skolverket lämnar en stegvis plan. Den 11 maj 2026 redovisade Skolverket ett förslag om stegvist införande av digitala nationella slutprov. Myndigheten bedömer att ett storskaligt digitalt genomförande inte är möjligt till 2029. I stället börjar planen i gymnasieskolan våren 2029 och 2030, med slutprov som i huvudsak genomförs på papper och rättas lokalt av lärare på skolorna. Först i nästa steg, våren 2031, föreslås uppsatsdelar i svenska, svenska som andraspråk och engelska genomföras i en digital tjänst och rättas centralt. Därefter skalas systemet upp successivt.

Detta är ett förslag, inte ett beslut. Skolverket betonar själva att planen är just en utgångspunkt, och att löpande utvärderingar krävs inför varje nytt steg.

Juni: riksdagen beslutar om ett nytt betygssystem. Den 9 juni 2026 sa riksdagen ja till propositionen Ett likvärdigt betygssystem (2025/26:197). Beslutet innebär en betygsskala med heltal från 1 till 10, nationella slutprov, bedömningssamråd vid slutlig betygssättning i ett ämne, och ett meritvärde som byggs av både betygsvärde och provresultat. Ändringarna för grundskolan och gymnasieskolan träder i kraft den 1 juli 2028. För komvux på gymnasial nivå gäller den 1 januari 2031.

Juli: nytt uppdrag till Skolverket. Den 24 juli 2026 gav regeringen Skolverket i uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitala nationella slutprov som rättas centralt (dnr U2026/01377). Samtidigt avslutades det gamla uppdraget från 2017 om att digitalisera de befintliga proven. Regeringen konstaterar att de första slutproven behöver genomföras redan 2029 för att meritvärden ska kunna beräknas sommaren 2031, och skriver samtidigt att proven under ett inledningsskede eventuellt kan behöva skrivas på papper, med central rättning via bland annat skanning.

Skolverket ska delredovisa den del som rör central rättning senast den 1 december 2026, och därefter rapportera årligen den 15 februari.

Det digitala undantaget som består

Här missförstås läget ofta. Att proven är på papper stämmer inte fullt ut.

Uppsatserna i de nationella proven i engelska, svenska och svenska som andraspråk ska skrivas på dator eller annan digital enhet. Det gäller årskurs 9, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. I årskurs 6 väljer skolan själv. Regeln finns i skolförordningen (2011:185), och regeringens februaribeslut lämnade den orörd: dessa uppsatser "ska skrivas på samma sätt som tidigare".

Skolan får undanta en enskild elev från att skriva digitalt om det finns särskilda skäl kopplade till elevens behov och förutsättningar, till exempel en funktionsnedsättning.

Till detta hör en regel som är lätt att tappa bort i pappersstressen: elevlösningar som eleven gör på dator eller annan digital enhet ska avidentifieras. Den bedömande läraren ska inte veta vems prov hen bedömer, och lösningen får inte innehålla personuppgifter som namn, personnummer eller födelsedatum.

Central rättning: vad som gäller och vad som är överspelat

Söker du på central rättning hittar du fortfarande besked om att uppsatsdelar i svenska och svenska som andraspråk kurs 3 samt engelska kurs 6 skulle rättas centralt från hösten 2026. Det hörde till den plan som senarelades i februari. Skolverkets nya genomförandeplan lägger central rättning av uppsatsdelar i ett senare steg, och regeringens juliuppdrag knyter central rättning till de nya nationella slutproven från 2029 och framåt.

Praktiskt betyder det att läsårets prov bedöms av lärare på skolan, som vanligt. En genomgång av vad central rättning skulle förändra, och vad den inte förändrar, finns på Bedoma och central rättning.

Vad senareläggningen betyder för dig som lärare

1. Bedömningsarbetet ligger kvar hos dig. Ingen central rättning avlastar årets provbunt. Uppsatserna bedöms av skolans lärare, i den takt kollegiet klarar av. Hur ett AI-stöd kan användas i just det arbetet utan att ta över beslutet beskrivs på NP-rättning med AI.

2. Likvärdighetsansvaret ligger kvar lokalt. Poängen med central rättning är att lyfta en del av likvärdighetsfrågan från den enskilda skolan till nationell nivå. När införandet skjuts upp stannar frågan där den varit hela tiden: i arbetslaget, i ämnesgruppen, i sambedömningen. Det är ingen kritik mot någon lärare, bara en beskrivning av var uppgiften ligger.

3. Din beslutsrätt är oförändrad. Skollagen 3 kap. 16 § är entydig: "Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas." Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men Skolverket är tydlig med att nationella prov "har större betydelse än andra enskilda underlag, men får inte ensamt avgöra betyget", och att du bara får bortse från resultatet om det finns särskilda skäl. Sedan 2022 gäller dessutom en sammantagen bedömning mot betygskriterierna för betygen D till A, medan betyget E kräver att eleven visat kunskaper inom alla delar av kriterierna för E.

Proven är ett underlag. Du är beslutsfattaren. Den ordningen ändras inte av något som hänt under 2026.

Vad du kan göra under tiden

Det som stärker likvärdigheten i väntan på central rättning är sådant du redan känner till, men som sällan får tid.

Läs kalibrerande tillsammans. Två lärare som bedömer samma text oberoende av varandra och sedan jämför hittar systematiska skillnader snabbare än någon rutin gör. Hur det kan läggas upp praktiskt går vi igenom i sambedömning av nationella prov.

Gör kriterierna konkreta innan rättningen börjar. En genomarbetad matris gör att du och kollegan tittar på samma sak, i stället för att var och en bär sin egen tolkning av kriterierna. Se våra matriser.

Planera provperioderna tidigt. Provdatum och provperioder ändras mellan läsår, så utgå alltid från aktuella uppgifter: nationella prov, datum och provperioder.

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon i det arbetet. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du får något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och de nationella provens provgrupper, Hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Du fattar alltid beslutet själv, och du ser hur vi mäter på transparenssidan. Vinsten är tidsmässig: med ett underlag att utgå från tar genomläsningen minuter i stället för timmar.

Vanliga frågor

Är de nationella proven digitala i år?

Nej, inte som huvudregel. Regeringen beslutade i februari 2026 att införandet av digitala prov senareläggs och att proven tills vidare genomförs i pappersform. Undantaget är uppsatserna i engelska, svenska och svenska som andraspråk, som fortfarande skrivs på dator eller annan digital enhet i årskurs 9, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.

Rättas nationella prov centralt nu?

Nej. Central rättning är kopplad till de nya nationella slutproven, som enligt regeringens uppdrag ska genomföras första gången 2029. Den tidigare planen på central rättning från hösten 2026 hör till det upplägg som senarelades. Läsårets prov bedöms av lärare på skolan.

Vad händer härnäst?

Skolverket ska senast den 1 december 2026 delredovisa den del av uppdraget som rör central rättning. Det nya betygssystemet träder i kraft den 1 juli 2028 för grundskolan och gymnasieskolan.

Källor

Underhållsnot

Det här är en statussida som uppdateras när nya besked kommer. Nästa hållpunkt är Skolverkets delredovisning om central rättning den 1 december 2026. Hittar du en uppgift som hunnit bli inaktuell, hör av dig, så rättar vi den. Senast genomgången i augusti 2026.

Vill du prova AI-stödd bedömning? Kom igång med Bedoma . 15 analyser per månad, alla ämnen och kurser.

Läs vidare: AI-bedömning i skolan, hela guiden · jämför AI-bedömningsverktyg · betygskriterier och matriser per ämne