Pisa 2025: siffrorna och vad de betyder i klassrummet

Kort svar: det här visar Pisa 2025

Skolverket publicerade Pisa 2025 den 8 september 2026. Svenska 15-åringar tappar 21 poäng i läsförståelse och 18 poäng i matematik jämfört med 2022. I naturvetenskap syns ingen statistiskt säkerställd förändring. Sverige ligger nu på OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområdena, mot över genomsnittet i samtliga tre vid förra mätningen.

Både läsförståelse och matematik är de lägsta resultat som uppmätts för Sverige i Pisa. I matematik ligger 2025 års resultat 14 poäng under det som tidigare var lägst, 2012.

Nedgången är inte svensk. I läsförståelse har 28 av 37 jämförbara OECD-länder försämrade resultat, i matematik 22 av 37. Turkiet är det enda OECD-land som förbättrar sig i båda. Även Singapore, som under lång tid legat bland de högsta i Pisa, tappar i båda ämnesområdena.

I undersökningen deltog 91 länder och regioner. I Sverige gjorde 6 688 elever från 192 grundskolor och 14 gymnasieskolor det ordinarie provet, och 97 procent av dem gick i årskurs 9. Naturvetenskap var huvudområde den här omgången.

"Under grundläggande nivå" är inte samma sak som ett F

Nivå 2 är den nivå OECD beskriver som grundläggande för att kunna delta aktivt i samhället. En elev som ligger under nivå 2 i läsförståelse kan, med Skolverkets formulering, "hitta information som står direkt i enkla texter, men har svårt att tolka och dra slutsatser när informationen inte framgår lika tydligt".

Det är inte ett underkänt betyg, och det ska inte översättas till ett. Pisa mäter inte mot svenska kursplaner. Skolverket skriver det rakt ut i rapporten: Pisa är "i första hand inte en utvärdering av elevers kunskaper i relation till de deltagande ländernas kursplaner". Proven bygger på ett internationellt ramverk, betygen på Skolverkets betygskriterier. Två mätinstrument, två syften.

Men beskrivningen av nivå 2 känns igen från vilken uppsatshög som helst. Eleven återger vad som står i källtexten och stannar där. Steget vidare, att tolka, väga och dra en egen slutsats, är precis det steg som skiljer E från C och C från A i de flesta ämnen. När den svenska siffran går från 24 till 31 procent på tre år är det den skillnaden som växer i klassrummet.

Nedgången motsvarar ungefär ett läsår

Skolverket sätter siffrorna i en skala som är lätt att ta till sig. Nedgången på 21 respektive 18 poäng "motsvarar ungefär ett läsårs kunskaper", räknat på OECD:s uppskattning av hur mycket en 15-åring i genomsnitt lär sig på ett läsår mätt i Pisa-poäng.

Det är också värt att notera hur brett fallet är. OECD-genomsnittet i läsförståelse sjönk med 15 poäng, vilket enligt rapporten är den största förändring av OECD-genomsnittet i läsförståelse som någonsin uppmätts i Pisa.

Nytt mönster: även toppen faller

Skillnaderna mellan elevgrupper är fortsatt stora, men den intressanta rörelsen ligger någon annanstans. Skillnaderna har krympt, av fel skäl. Elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund har försämrat sina resultat i alla tre ämnesområden, och det är därför gapet ser mindre ut.

Andelen som inte når grundläggande nivå, uppdelat på socioekonomisk bakgrund:

• Naturvetenskap: 38 procent bland elever med mindre gynnsam bakgrund, mot 13 procent bland elever med mer gynnsam bakgrund.
• Läsförståelse: 45 procent mot 17 procent.
• Matematik: 49 procent mot 19 procent.

Skolverkets analyschef Anna Castberg sammanfattar det i myndighetens pressmeddelande: "Vi har nu en situation där nästan hälften av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund inte når upp till en grundläggande nivå i matte."

I läsförståelse går det också att bryta ned på andra grupper. Under grundläggande nivå ligger 38 procent av pojkarna, 45 procent av eleverna med mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund och 55 procent av de utlandsfödda eleverna med utländsk bakgrund. Motsvarande andelar är 24 procent för flickorna, 17 procent för elever med mer gynnsam bakgrund och 23 procent för elever med svensk bakgrund.

En rörelse går åt andra hållet. Utlandsfödda elever med utländsk bakgrund har förbättrade eller stabila resultat i samtliga tre ämnesområden. Skolverkets tolkning är att en större andel av dem varit längre tid i Sverige och därmed inte längre är nyanlända.

Flickorna läser 41 poäng bättre än pojkarna

I läsförståelse presterar flickor 41 poäng bättre än pojkar i Sverige. OECD-genomsnittet är 30 poäng till flickornas fördel. I naturvetenskap ligger svenska flickor 12 poäng före pojkarna, medan OECD-snittet visar ingen könsskillnad alls i det ämnesområdet. I matematik finns ingen skillnad mellan flickor och pojkar i Sverige, till skillnad från OECD i genomsnitt där pojkarna presterar bättre.

Skillnaderna mellan flickor och pojkar har inte ökat signifikant sedan 2022 i något av de tre ämnesområdena. De är alltså stora, men inte nya.

Det som inte har blivit sämre

Rapporten innehåller mer än nedgångar, och de delarna hamnar sällan i rubrikerna.

Elevernas känsla av tillhörighet till skolan har utvecklats positivt sedan 2022 och ligger över OECD-genomsnittet. Det är en fortsättning på en trend som funnits en tid. Elevernas upplevda trygghet i skolan har ökat sedan 2022, också den över OECD-snittet.

Naturvetenskap står stilla snarare än faller. Nedgången på 8 poäng är inte statistiskt säkerställd, och andelarna på de lägsta och de högsta prestationsnivåerna är oförändrade.

Två saker pekar däremot åt fel håll i NO-ämnena. Andelen elever som är intresserade av att lära sig naturvetenskap har minskat med 12 procentenheter sedan 2015, och andelen som tycker om att lära sig naturvetenskap med 11 procentenheter. Klassrumsklimatet på NO-lektionerna, mätt som störningsmoment under lektionen, ligger kvar på 2015 års nivå men är nu sämre än OECD-genomsnittet, vilket det inte var 2015.

Vad Pisa inte svarar på

Det finns ingen enskild förklaring i rapporten, och Skolverket letar inte efter någon. De faktorer OECD lyfter fram är förändrade läsvanor hos både barn och vuxna, utbredd användning av mobiltelefoner och digitala verktyg, kvardröjande effekter av pandemin, lägre motivation att göra provet, sämre skolklimat och klassrum med fler elever i behov av stöd.

På elevnivå pekar resultaten mot något som är obekvämt men igenkännbart: eleverna har större problem än tidigare med uppgifter som kräver uthållighet.

Pisa är dessutom en urvalsundersökning, och det finns siffror som är värda att känna till innan man argumenterar med resultaten:

• Exkludering: 7,4 procent av eleverna exkluderades i Sverige enligt OECD:s kriterier, samma andel som 2022. OECD-genomsnittet är 4,9 procent.
• Bortfall: 11,6 procent i Sverige, ner från 14,9 procent 2022. Skolverkets bortfallsanalys visar att de elever som inte deltog i genomsnitt har lägre meritvärde än de som deltog.
• Täckningsgrad: 92 procent för Sverige, mot 88 procent för OECD-länderna i genomsnitt.

Att exkluderingsgraden är oförändrad sedan 2022 är det som gör jämförelsen över tid hållbar. Att den ligger högre än OECD-snittet är ett skäl att vara försiktig med exakta placeringar i landrankningen.

Vad resultaten betyder i bedömningsarbetet

Spridningen i klassen växer, särskilt i läsförståelse. De lågpresterande eleverna har fallit mer än de högpresterande, vilket gör att spridningen i läsförståelse är större 2025 än 2022. I matematik har grupperna fallit lika mycket. Praktiskt betyder det att avståndet mellan den som knappt tar sig igenom källtexten och den som diskuterar den blir längre inom samma klassrum.

Tolkningssteget är det som saknas, inte informationen. Beskrivningen av eleverna under nivå 2 handlar inte om avkodning utan om slutsatser. Det är samma sak som progressionsorden fångar när de skiljer enkla resonemang från utvecklade och välgrundade. Om du vill göra det steget explicit för eleverna är progressionsorden E, C och A en rimlig ingång, och matriserna visar hur skillnaden är formulerad i just ditt ämne.

Din egen referenspunkt rör sig när underlaget rör sig. Det här är den obekväma delen. När nivån i klassen sjunker gradvis under några år justeras ofta bedömarens interna måttstock med den, utan att någon märker det. Fenomenet är väl beskrivet i forskningen om bedömningsdrift och om mellanbedömarreliabilitet. Motmedlet är detsamma som alltid: bedöm samma text som en kollega, oberoende av varandra, och jämför.

Var vaksam på att träna provformen i stället för förmågan. Att låta resultaten styra undervisningen mot uppgiftstypen är den klassiska wash-back-effekten. Läsförståelse byggs av lästid och samtal om text, inte av fler flervalsfrågor.

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon i det arbetet. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Beslutet är alltid ditt.

Källor

• Pisa 2025. 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och matematik, Skolverket, rapport 2026:9.
• Pisa 2025: Fortsatt nedgång för 15-åringar i Sverige och andra länder, Skolverkets pressmeddelande 8 september 2026.
• Pisa: matematik, naturvetenskap och läsförståelse, Skolverket.

Vanliga frågor

Vad mäter Pisa, och mäter det svenska kunskapskrav?

Pisa mäter kunskaper och färdigheter hos 15-åringar utifrån ett internationellt ramverk i naturvetenskap, läsförståelse och matematik. Undersökningen är enligt Skolverket "i första hand inte en utvärdering av elevers kunskaper i relation till de deltagande ländernas kursplaner". Resultaten säger alltså något om systemet, inte om enskilda elevers betyg.

Betyder 31 procent att var tredje 15-åring inte kan läsa?

Nej. Andelen avser elever som presterar under nivå 2 i Pisa, den nivå OECD beskriver som grundläggande för att delta aktivt i samhället. De eleverna kan hitta information som står direkt i enkla texter, men har svårt att tolka och dra slutsatser när informationen inte framgår lika tydligt.

Varför sjunker resultaten?

Skolverket pekar inte ut en enskild orsak. De faktorer OECD lyfter fram är förändrade läsvanor, utbredd användning av mobiler och digitala verktyg, kvardröjande effekter av pandemin, lägre motivation och uthållighet, sämre skolklimat och fler elever i behov av stöd i klassrummen. Skolverket skriver att fördjupade analyser behövs.

Kommer det mer från Pisa 2025?

Ja. Resultaten från provet i lärande i en digital miljö och från undersökningen av elevernas kunskaper i engelska publiceras i separata nationella rapporter under 2027. Skolverket aviserar även fler publikationer utifrån Pisa 2025 under 2026 och 2027.