Lärarnas planeringstid blir lag, det här gäller från 1 juli 2027

Den 9 juni 2026 fattade riksdagen ett beslut som förändrar en av de mest grundläggande förutsättningarna i läraryrket. Genom propositionen Tid för undervisningsuppdraget (prop. 2025/26:196) skrivs det in i skollagen att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag består av undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen. Regeringen har samtidigt beslutat om föreskrifter som sätter tak för hur mycket lärare får undervisa och golv för hur mycket tid som ska finnas för planering och uppföljning.

Det är första gången sedan undervisningsskyldigheten (usken) försvann i mitten av 1990-talet som staten reglerar hur lärarnas arbetstid fördelas. I 30 år har det varit upp till varje huvudman och rektor att avgöra balansen mellan lektioner och för- och efterarbete. Från den 1 juli 2027 är det inte längre en lokal budgetfråga.

Vad riksdagen faktiskt beslutade

Beslutet har två delar. Skollagen får en ny bestämmelse som tydliggör att undervisningsuppdraget omfattar tre saker: undervisning, planering av undervisningen och uppföljning av undervisningen. Riksdagen gav samtidigt regeringen rätt att bestämma hur mycket tid de olika delarna får och ska ta.

Regeringen har därefter beslutat om tidsintervall i förordning. Där finns både ett tak för undervisningstiden och en garanterad miniminivå för planering och uppföljning. Oppositionen reserverade sig på delar av förslaget, bland annat kring finansieringen och arbetsmarknadsparternas roll, men grundprincipen att tiden regleras nationellt ligger fast.

Reformen backas av 2,6 miljarder kronor per år till huvudmännen, en av de största enskilda satsningarna på skolan på många år.

Siffrorna per skolform

Så här ser nivåerna ut enligt regeringens beslut, räknat per läsår vid heltidstjänst:

• Grundskolan åk 1 till 6: undervisning högst 550 till 650 timmar (ungefär 16 till 18 timmar i veckan). Planering och uppföljning: minst lika mycket tid som undervisningen.
• Grundskolan åk 7 till 9: undervisning högst 500 till 600 timmar (ungefär 14 till 17 timmar i veckan). Planering och uppföljning: minst undervisningstiden plus 10 procent.
• Gymnasieskolan: undervisning högst 450 till 550 timmar, i yrkesämnen upp till 650. Planering och uppföljning: minst undervisningstiden plus 20 procent.
• Anpassad grundskola: undervisning högst 500 till 600 timmar. Planering och uppföljning: minst lika mycket tid som undervisningen.
• Anpassad gymnasieskola: planering och uppföljning minst undervisningstiden plus 10 procent.
• Specialskolan: samma nivåer som grundskolan (åk 1 till 7 som åk 1 till 6, åk 8 till 10 som åk 7 till 9).
• Förskola och fritidshem: undervisningstiden regleras inte, men minst 5 timmar per vecka ska avsättas för planering och uppföljning.
• Komvux: planering och uppföljning ska motsvara minst 50 till 120 procent av undervisningstiden.

Undantagen är snäva

Förordningen tillåter undantag bara i särskilda fall, till exempel vid enstaka vikariat eller undervisning av enskild elev, och bara om det inte får negativa konsekvenser för undervisningens kvalitet eller lärarens arbetssituation. Lärarbrist, besparingskrav och geografiska förhållanden räknas uttryckligen inte som giltiga skäl. Det stänger de kryphål som annars brukar urholka den här typen av regleringar.

Vad händer fram till dess

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2027 och gäller från läsåret 2027/28. Det innebär att tjänstefördelningen som läggs våren 2027 är den första som måste klara de nya nivåerna. Läsåret 2026/27 blir i praktiken ett omställningsår där huvudmän behöver se över scheman, tjänster och bemanning.

För dig som lärare finns en konkret sak att göra redan nu: räkna på din egen tjänst. Hur många undervisningstimmar har du i år, och hur mycket sammanhängande tid har du faktiskt för planering och uppföljning? Ligger du över taket eller under golvet är det ett bra underlag i medarbetarsamtalet, och från 2027 ett lagstöd.

Uppföljning är till stor del bedömning

Lägg märke till ordvalet i den nya lagtexten: planering och uppföljning av undervisningen. Uppföljning är i praktiken till stor del bedömningsarbete. Att läsa elevtexter, bedöma dem mot betygskriterierna, formulera återkoppling och dokumentera underlag inför betygssättning är kärnan i det för- och efterarbete som nu får skyddad tid.

Den garanterade tiden gör inte bedömningsberget mindre, den ger dig mer utrymme att hantera det. Hur långt tiden räcker beror på hur den används. Det är där vi tror att AI-stöd hör hemma: inte för att ersätta lärarens bedömning, utan för att den skyddade uppföljningstiden ska räcka till fler texter, bättre återkoppling och tryggare betygsunderlag. Bedoma är byggt för exakt det arbetet, analys mot Skolverkets betygskriterier där du som lärare alltid gör den slutliga bedömningen.

Källor

Beslutet och siffrorna i den här artikeln kommer från regeringens pressmeddelande, riksdagens betänkande UbU25, propositionen 2025/26:196 och Skolverkets sida om aktuella regeländringar.