Skolverket om AI i skolan 2026: är AI-rättning tillåtet?
Skolverket följde upp AI i skolan 2026. Här är vad lägesbilden faktiskt säger om AI-rättning, vad som är oklart och varför läraren alltid äger betygsbeslutet.
Skolverket följer upp AI i skolan, och den fråga som hörs oftast i kollegierummet just nu är rak på sak: är AI-rättning tillåtet? Kortsvaret är att AI får användas som stöd i bedömningen, men att betyget alltid är ett lärarbeslut. Ingen myndighet har förbjudit lärare att ta AI till hjälp när elevtexter läses, samtidigt som svensk skollag och EU:s AI-förordning tydligt håller kvar det avgörande beslutet hos en människa. Den här genomgången refererar vad Skolverkets senaste uppföljning faktiskt säger, inte mer, och pekar ut var läget fortfarande är oklart.
Vad Skolverkets uppföljning faktiskt visar
I sin andra lägesbild om AI i skolan, publicerad den 26 maj 2026, konstaterar Skolverket att nära åtta av tio tillfrågade lärare i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet har använt AI-tjänster i någon del av sitt arbete. Det är en tydlig ökning jämfört med den första mätningen 2024. Lägesbilden bygger på enkätsvar från 368 lärare i myndighetens lärarpanel, och eftersom flera av dem svarade även 2024 går det att jämföra mellan tillfällena.
Det vanligaste användningsområdet är planering och förberedelse. Sju av tio lärare uppger att de har använt AI för det minst en gång under höstterminen 2025 eller starten på vårterminen 2026. Mer sällsynt är att AI används i själva genomförandet av undervisningen, och allra minst utvecklat är AI i efterarbete och bedömning. Just bedömning är alltså det område där lärarkåren hittills gått försiktigast fram, vilket Skolverkets pressmeddelande bekräftar.
Samtidigt släpper eleverna in AI i sitt eget arbete i högre grad. Fyra av tio lärare har tagit initiativ till eller godkänt att deras elever använder AI i undervisningen, en ökning från knappt två av tio 2024. Det är vanligast på högstadiet och sker främst för att söka information eller generera idéer.
Riskerna Skolverket lyfter
Uppföljningen målar ingen entydigt ljus bild. Bland riskerna som lärarna lyfter finns fusk och oreflekterad AI-användning, att elevernas skriftspråk kan påverkas negativt och att eleverna blir mindre självständiga i sitt lärande. Vissa lärare beskriver att de har behövt anpassa både sin undervisning och sina bedömningstillfällen på grund av risken för fusk. Skolverket kopplar detta till sin bredare lägesbedömning av skolväsendet från mars 2026, där risken lyfts att elevernas skriftliga förmåga försämras när skriftliga inlämningsuppgifter tas bort ur undervisningen för att motverka AI-fusk.
En annan tydlig signal i lägesbilden är att majoriteten av de tillfrågade lärarna säger sig sakna stöd från sin huvudman och rektor i AI-frågan, även om många upplever ett kollegialt stöd. Skolverket hänvisar till det stöd för huvudmän, rektorer och lärare som finns på myndighetens webbplats och som ses över löpande för att vila på vetenskaplig grund. Vill du som skolledare sätta ramar för hela verksamheten finns en samlad genomgång på sidan för rektorer.
Var står AI-stödd bedömning regulatoriskt?
Här är det viktigt att skilja på vad som är tillåtet och vad som är beslut. Att låta ett verktyg läsa en elevtext och föreslå en bedömning är inte förbjudet. Men betygssättningen är och förblir myndighetsutövning som utförs av en människa.
Grunden finns i skollagen. Enligt skollagen 3 kap. 16 § ska betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyget sätts, och saknar läraren legitimation ska beslutet fattas tillsammans med en legitimerad lärare. Betygssättning är alltså ett lärarbeslut, oavsett vilka hjälpmedel som använts på vägen dit. Skolverket beskriver på sin egen betygssida själva processen som att läraren värderar sina betygsunderlag, gör en sammantagen bedömning och sätter det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna. Den sidan nämner varken AI eller digitala verktyg i bedömningsprocessen, vilket är värt att notera: regelverket för betyg är skrivet kring lärarens omdöme, inte kring tekniken.
Ovanpå skollagen ligger EU:s AI-förordning, som klassar utbildning och yrkesutbildning som ett högriskområde med skyldigheter som fasas in stegvis. Enligt Europaparlamentets sammanfattning började förbudet mot AI-system med oacceptabel risk gälla den 2 februari 2025, medan högrisksystem får längre tid på sig att uppfylla kraven. Exakt vilket datum skyldigheterna för utbildning som högrisk börjar tillämpas är i skrivande stund inte helt entydigt, och en föreslagen senareläggning av delar av högriskreglerna har diskuterats men är inte beslutad. Det som däremot är klart är förordningens kärnprincip: ett högrisksystem ska stå under mänsklig kontroll, så att en människa kan granska, ifrågasätta och åsidosätta det AI:n föreslår. En utförligare genomgång finns i inlägget om EU AI Act i svensk skola.
Frågan om fusk har också nått regeringsnivå. Regeringen gav den 9 januari 2026 Skolinspektionen i uppdrag att granska hur gymnasieskolor agerar när elever med otillåtna hjälpmedel, exempelvis AI, försöker vilseleda bedömningen av sina kunskaper. Uppdraget ska enligt regeringen redovisas den 30 april 2027.
Vad det betyder för dig som lärare
Sammantaget pekar både uppföljningen och regelverket åt samma håll. AI är på väg in i skolan i snabb takt, men bedömning är det område där både lärarkåren och lagstiftaren är mest försiktiga, och med goda skäl. Ett rimligt förhållningssätt är att behandla AI som ett par extra ögon och en tidssparare i rättningen, aldrig som facit. Betyget, betygsunderlaget och det pedagogiska ansvaret är ditt. De personuppgiftsfrågor som uppstår så snart en elevtext hamnar i en tjänst går igenom i inlägget om får lärare använda AI för rättning.
Det är också i den här försiktiga zonen som transparens blir avgörande. Ett verktyg som föreslår en bedömning bör kunna visa hur väl det träffar mätt mot verkliga lärarbedömningar. Bedoma är byggt enligt EU AI Act som ett beslutsstöd där läraren alltid sätter betyget själv, och träffsäkerheten redovisas öppet. I den senaste mätningen på 466 elevtexter, mätdatum 2026-07-05, låg indikationen inom ett betygssteg från lärarens bedömning i 84,5 procent av fallen, med upp till 90 procents överensstämmelse i svenska, 87 procent i samhällskunskap, 86 procent i historia och 84 procent i engelska. Hela redovisningen med mätmetod finns på transparenssidan.
Den här texten ingår i hela skolstartspaketet inför läsåret 2026/2027.
Vanliga frågor
Hur många lärare använder AI i skolan 2026?
Enligt Skolverkets lägesbild från den 26 maj 2026, som bygger på svar från 368 lärare i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, har nära åtta av tio tillfrågade lärare använt AI i någon del av sitt arbete. Sju av tio har använt AI för planering och förberedelse, vilket är det vanligaste området.
Får en lärare använda AI för att rätta och bedöma elevtexter?
Ja, som stöd. Det finns inget förbud mot att ta AI till hjälp i bedömningen, men betyget är ett lärarbeslut. Skollagen 3 kap. 16 § kräver att betyg beslutas av undervisande, legitimerad lärare, och Skolverket beskriver betygssättning som lärarens egen sammantagna bedömning mot betygskriterierna. AI kan stödja men inte ersätta lärarens beslut.
Vad säger Skolverket om AI i bedömning specifikt?
Skolverkets uppföljning från maj 2026 visar att AI i genomförande, efterarbete och bedömning är mindre vanligt än i planering, alltså det minst utvecklade användningsområdet. Vissa lärare har behövt anpassa sina bedömningstillfällen på grund av fuskrisken. Skolverkets sida om betyg nämner inte AI i själva bedömningsprocessen.
Är det fusk när elever använder AI i skolarbetet?
Skolverkets lägesbild lyfter fusk och oreflekterad AI-användning som en central risk. Regeringen gav den 9 januari 2026 Skolinspektionen i uppdrag att granska hur gymnasieskolor hanterar situationer där elever med otillåtna hjälpmedel som AI försöker vilseleda bedömningen. Uppdraget redovisas den 30 april 2027. Var gränsen mellan tillåtet hjälpmedel och fusk går avgörs av läraren och skolans regler.
Klassas AI-verktyg i skolan som högrisk enligt EU:s AI-förordning?
Ja. EU:s AI-förordning listar utbildning och yrkesutbildning som ett högriskområde enligt Europaparlamentets sammanfattning. Förbudet mot AI med oacceptabel risk gäller sedan den 2 februari 2025, medan högrisksystem fasas in senare. Exakt tillämpningsdatum för utbildning är i skrivande stund inte helt entydigt fastställt.
Vem sätter betyget när läraren använt AI som stöd?
Läraren. Skollagen 3 kap. 16 § slår fast att betyg beslutas av den undervisande läraren, som ska vara legitimerad eller fatta beslutet tillsammans med en legitimerad kollega. AI-stöd ändrar ingenting i det. Slutbeslutet är och förblir lärarens.
Vill du prova AI-stödd bedömning? Kom igång gratis med Bedoma . 15 analyser per månad, alla ämnen och kurser.