Svenska som andraspråk: utredning 2026, slås ämnena samman?

Kort svar: det här ska utredningen göra

Regeringen beslutade den 3 september 2026 att tillsätta en särskild utredare som ska se över hur ämnena svenska och svenska som andraspråk är konstruerade. Kommittédirektivet, Dir. 2026:107 "En översyn av svenskämnenas indelning", publicerades den 4 september. Utredaren ska lämna förslag som innebär att ämnena "antingen delas in på ett annat sätt än i dag eller slås samman till ett ämne med två kursplaner, varav den ena ska avse grundläggande svenska". Utredare är Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap med inriktning skola och lärarprofession vid Lunds universitet. Uppdraget ska redovisas senast den 6 december 2027.

Det som gäller i klassrummet i dag ändras inte. Svenska och svenska som andraspråk är fortfarande två ämnen med var sin kursplan och var sina betygskriterier, och betygen är likställda. En utredning lämnar förslag. Sedan följer remiss, proposition och riksdagsbeslut, och direktivet säger att förändringen behöver samordnas med de pågående reformerna, bland annat de nya läroplanerna från höstterminen 2028 och 2025 års gymnasieutredning.

Det du kan göra redan nu är att bedöma mot dagens kriterier. I årskurs 9 skiljer sig kriterierna i de två ämnena åt på tre meningar. Resten är ordagrant samma text.

Två alternativ, inte ett

Direktivet pekar ut två vägar. Det första är en ny indelning i två ämnen, svenska och grundläggande svenska. Ämnet svenska "ska läsas av det stora flertalet av eleverna", medan grundläggande svenska "skulle rikta sig till en mindre grupp nybörjare i svenska språket". I det ämnet skulle inga betyg sättas.

Det andra är ett samlat svenskämne för alla elever, med två kursplaner: en i svenska och en i grundläggande svenska. Inte heller här skulle elever som följer den grundläggande kursplanen få betyg.

Utgångspunkten för båda formuleras så här: "så många elever som möjligt ska läsa samma ämne och att kravnivån vid betygssättning ska vara densamma för alla elever". Båda kräver därför "en träffsäker bedömning av vilket ämne elever ska läsa eller vilken kursplan de ska följa". Utredaren ska föreslå en reglering som gör det obligatoriskt att använda ett kartläggningsmaterial inför det beslutet, en tidsgräns för hur länge en elev ska kunna läsa nybörjarämnet, och att rektor fattar beslutet även i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan, där eleven i dag väljer själv.

Uppdraget omfattar de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan samt komvux på gymnasial nivå och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå. Utredaren ska också bedöma om förändringen bör omfatta komvux på grundläggande nivå. Konsekvenserna för lärarförsörjning, lärarutbildningar och behörighetsregler ska analyseras.

Regeringens motiv, med regeringens ord

Direktivets bild av läget återges här utan värdering. Det första underlag direktivet lyfter är lärarbehörigheten 2024/25.

Drygt 156 000 elever i grundskolan läste svenska som andraspråk läsåret 2024/25, drygt 14 procent av alla elever. Enligt Skolverket var över 50 procent av de elever som läste ämnet det läsåret födda i Sverige. I årskurs 9 var andelen elever med godkända betyg cirka 94 procent i svenska 2025 och cirka 74 procent i svenska som andraspråk.

Regeringen hänvisar också till Skolinspektionens kvalitetsgranskning av svenska som andraspråk i årskurs 7 till 9 från 2020, där 24 av 30 skolor fick beslut med utvecklingsområden. Enligt direktivet identifierade Skolinspektionen "tecken på att det på vissa håll har utvecklats en bedömningspraxis som innebär att kraven vid betygssättning är lägre i svenska som andraspråk än i svenska, trots att det enligt myndigheten inte finns stöd för detta i styrdokumenten".

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson säger i pressmeddelandet: "Svenska språket är biljetten till frihet. Det är genom svenskan du klarar skolan, får ditt första jobb och blir en del av samhället." Kulturminister Parisa Liljestrand: "Dagens indelning i två separata ämnen med olika kravnivåer som ger samma behörighet är inte ändamålsenlig." Utredningen bygger enligt pressmeddelandet på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

Direktivet redovisar även invändningar ur Skolverkets breda översyn av svenskämnena från 2022: lärare har enligt Skolverket uttryckt oro för att ett gemensamt ämne ger mer heterogena grupper, och det finns också en oro för att kompetensen inom andraspråksdidaktik skulle minska på skolorna. Utredaren ska analysera för- och nackdelar och hämta in synpunkter från bland andra Skolverket, Skolinspektionen och Sveriges Lärare.

Tidslinjen fram till 2028

• 3 september 2026: regeringen beslutar om direktivet.
• Senast 1 september 2027: Skolverket ska redovisa uppdraget att ta fram ett kartläggningsmaterial för beslut om svenska som andraspråk i de obligatoriska skolformerna.
• Senast 6 december 2027: utredningen om svenskämnena redovisas.
• 9 december 2027: 2025 års gymnasieutredning redovisas, med förslag om en ämnesutformad gymnasieskola.
• Höstterminen 2028: tioårig grundskola och nya läroplaner för de obligatoriska skolformerna börjar tillämpas.

Redan beslutat, oberoende av utredningen, är att svenska som andraspråk ska få två kursplaner, varav en benämns Grundläggande svenska och riktar sig till nybörjare i språket (prop. 2025/26:194). Skolverket har i uppdrag att ta fram förslaget, och elever som läser enligt den kursplanen ska inte få betyg.

Det utredningen inte gör

Direktivet ändrar inga kursplaner, betygskriterier eller behörighetsregler. Det utredaren lämnar i december 2027 är förslag, inte beslut. Fram till dess gäller Lgr22, Gy11 och Gy25, och betyget i svenska som andraspråk har samma värde som betyget i svenska för meritvärde och behörighet till högre studier.

Kriterierna i årskurs 9: tre meningar skiljer

Lägger du betygskriterierna för svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9 bredvid varandra hittar du samma progressionsord och formuleringar om struktur, språklig variation, läsförståelse, resonemang och källkritik. Skillnaden är tre meningar per betygssteg.

Två finns bara i svenska som andraspråk och återkommer ordagrant på E, C och A: "Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten" och "Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten."

Den tredje finns bara i svenska: "Eleven för utifrån givna exempel enkla resonemang om några aspekter av språk och språkbruk i Sverige och Norden", med "utvecklade" på C och "välutvecklade" på A.

Läs andraspråksmeningen noga. Den säger att andraspråksdrag får förekomma, och att mängden får bero på hur komplext innehållet är. Den säger inte att strukturen får vara svagare, resonemangen enklare eller variationen mindre. Kraven på texten som helhet är desamma. Hur du skiljer andraspråksdrag från brister som ska vägas in går vi igenom i guiden till att bedöma svenska som andraspråk.

Vad det betyder för dig som lärare

Bedöm mot dagens kriterier, ordagrant. Ingenting i direktivet ger stöd för att sänka eller höja kraven i väntan på det som kommer. Kriterietexten för båda ämnena finns i matriserna, och läsanvisningen för årskurs 9 i genomgången av betygskriterierna E, C och A i svenska.

Gör andraspråksdragen synliga i motiveringen. Skriv ut vilka drag du sett och varför de inte påverkar bedömningen av struktur och innehåll. Då blir betyget begripligt för eleven och kollegan.

Sambedöm över ämnesgränsen. Direktivets utgångspunkt, samma kravnivå för alla elever, är en rimlig kontrollfråga redan i dag. Låt en svensklärare och en SVA-lärare bedöma samma text oberoende av varandra och jämför. Ett upplägg finns i sambedömning inför skolstart.

Läs texten som text, inte som ett ämnesval. När texten ligger framför dig är frågan bara hur väl den möter kriterierna. Stödet för svenska finns på bedöma svenska, och för elevtexter i alla ämnen på bedöma elevtexter.

Följ processen, men vänta inte på den. Nästa hållpunkt är Skolverkets kartläggningsmaterial i september 2027. Terminens betyg sätts mot det som gäller nu.

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon i det arbetet. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Beslutet är alltid ditt.

Källor

• En översyn av svenskämnenas indelning, Dir. 2026:107, Regeringskansliet, publicerad 4 september 2026.
• Regeringen tillsätter en utredning för att göra en översyn av svenskämnena, pressmeddelande från Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet, 4 september 2026.

Vanliga frågor

Försvinner svenska som andraspråk nu?

Nej. Utredaren ska föreslå antingen en ny indelning eller en sammanslagning senast den 6 december 2027, och därefter krävs riksdagsbeslut. Dagens två ämnen, kursplaner och betygskriterier gäller tills vidare.

Är kraven lägre i svenska som andraspråk?

Enligt direktivet varierar kravnivåerna delvis mellan ämnena till följd av olika kurs- och ämnesplaner. Samtidigt återger direktivet Skolinspektionens bedömning att en praxis med lägre krav vid betygssättning saknar stöd i styrdokumenten. I årskurs 9 skiljer sig kriterierna åt på tre meningar.

Vad är grundläggande svenska?

En kursplan för nybörjare i svenska språket, beslutad av riksdagen som en av två kursplaner i svenska som andraspråk. Elever som läser enligt den får inte betyg utan ska så snart som möjligt gå över till en kursplan med betyg.

Vem bestämmer vilket svenskämne en elev läser?

I grundskolan rektorn, enligt skolförordningen. I gymnasieskolan väljer eleven själv i dag. Utredaren ska föreslå att rektor fattar beslutet även där, med stöd av ett obligatoriskt kartläggningsmaterial.