Nationella prov i engelska åk 9: delprov, datum och bedömning

Provdatum läsåret 2026/2027

Alla datum för läsåret, för alla ämnen och årskurser, finns på nationella prov 2026/2027: datum och provperioder.

Delproven

• Delprov A. Muntlig produktion och interaktion, det vill säga förmågan att formulera sig och kommunicera på engelska i tal. Två elever får utifrån en given uppgift uttrycka, utveckla och diskutera ett visst innehåll. Genomförs i par under vecka 45 till 49 hösten 2026. Cirka 15 till 20 minuter per elevpar plus instruktioner. Allt material, inklusive bedömningsanvisningarna, hämtas i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial, vilket kräver inloggning och rätt behörighet. Länken publiceras vecka 43 och materialet avpubliceras när provperioden är över.
• Delprov B. Läs- och hörförståelse (reception). B1 innehåller uppgifter som på olika sätt prövar förmågan att läsa och förstå texter av skilda slag. B2 består av uppgifter som prövar förmågan att lyssna och förstå olika typer av talad engelska i dialog- eller monologform. Tisdag 13 april 2027 kl 9.00. B1: 90 minuter plus instruktioner, därefter rast på cirka 30 minuter, sedan B2: cirka 50 minuter plus instruktioner med inlagda läs- och skrivpauser. Eleverna arbetar individuellt i elevhäftena Focus: Reading och Focus: Listening. Ljudfilen till B2 levereras på usb-enhet. Alla instruktioner i elevhäftena är på engelska och alla svar skrivs på engelska.
• Delprov C. Skriftlig produktion och interaktion, det vill säga förmågan att formulera sig och kommunicera på engelska i skrift. En skriftlig uppgift som eleverna genomför individuellt. Torsdag 15 april 2027 kl 9.00. 80 minuter plus instruktioner. Genomförs på dator eller annan digital enhet som inte kan kommunicera med internet, med grammatik- och rättstavningsfunktionen avstängd i förväg. Eleverna skriver en sammanhängande text som bör omfatta 250 till 500 ord med elevhäftet Focus: Writing som uppgiftsunderlag. Digitala elevlösningar avidentifieras före bedömningen.

Vad bedömningsanvisningarna bygger på

De nationella proven i engelska är så kallade proficiency tests. De prövar elevens allmänna språkfärdighet oberoende av var, när och hur den har uppnåtts, och de utgår från den kommunikativa och funktionella språksyn som finns i läroplanen och kursplanen. Förmågorna prövas inte isolerat utan oftast i integrerade former, och det är elevens förmåga att förstå och förmedla ett innehåll som står i centrum vid bedömningen.

Grundprincipen i anvisningarna är att förtjänster analyseras före brister. I praktiken betyder det att du börjar med vad eleven faktiskt lyckas kommunicera, hur innehållet når fram och hur texten eller samtalet fungerar för en mottagare, innan du väger in språkliga fel. En felräkning ger inte det underlag anvisningarna efterfrågar.

Anvisningarna för delprov B och C finns i häftet Bedömningsanvisningar, som ingår i det andra utskicket och ska nå skolan efter att delprov C är genomfört. För delprov A finns anvisningarna i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial. Innehållet är sekretessbelagt och återges inte här. Inför provet kan du däremot läsa kopieringsunderlagen Översikt: Bedömning Delprov C (syfte, kriterier och bedömningsfaktorer), Översikt: Bedömning och innehåll Delprov B samt Provspecifikation, engelska åk 9, som visar vilka delar av kursplanen och betygskriterierna varje delprov relaterar till.

Delprov C: så skiljer sig nivåerna i skrift

Delprov C bedöms enligt kriterierna för skriftlig produktion och interaktion. Som stöd för helhetsbedömningen finns ett antal bedömningsfaktorer som bygger på kursplanens beskrivning av kommunikativ kompetens, och i häftet Bedömningsanvisningar finns exempel på bedömda och kommenterade elevprestationer. Läs elevexemplen innan du bedömer den första texten, så att din måttstock ligger där provgruppens ligger.

Kriterierna beskriver progressionen med få ord. På E-nivå formulerar sig eleven i skriftliga framställningar "enkelt, begripligt och relativt sammanhängande". På C-nivå formulerar sig eleven "med viss variation, relativt tydligt och relativt sammanhängande" och dessutom "med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation". På A-nivå formulerar sig eleven "med viss variation, tydligt och sammanhängande" samt "med flyt och viss anpassning till syfte, mottagare och situation".

Lägg märke till vad som inte ändras. Variationen står som "viss variation" på både C och A. Det som lyfter en text från C till A är i stället att den går från "relativt tydligt" till "tydligt", från "relativt sammanhängande" till "sammanhängande", från "visst flyt" till "flyt" och från "i någon mån anpassat" till "viss anpassning". Belägg för C hittar du i att texten hänger ihop och kan följas med visst flyt, belägg för A i att den gör det utan förbehåll och håller sin linje genom hela texten. Eftersom kriterierna kräver att texten är sammanhängande på A-nivå, medan variationen bara ska vara "viss", ersätter ett rikt ordförråd inte en text som tappar tråden.

Interaktionsdelen av kriterierna följer samma mönster: på E uttrycker sig eleven "enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation", på C "relativt tydligt och med visst flyt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation", på A "tydligt och med flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation". Till interaktionskriteriet hör också meningen om strategier, som gäller i skrift lika väl som i tal; den återges i avsnittet om delprov A. Eleverna instrueras att skriva så att texten kan förstås av läsare med engelska som förstaspråk och i situationer där engelska används som kommunikationsspråk. Instruktionen anger vilken läsare texten måste fungera för. Vilket syfte och vilken mottagare texten ska anpassas till framgår av själva uppgiften, som eleverna uppmanas att gå tillbaka till medan de skriver.

Delprov A: muntlig produktion och interaktion

Delprov A genomförs i par. Två elever får utifrån en given uppgift uttrycka, utveckla och diskutera ett innehåll, vilket innebär att du bedömer både produktion, det eleven själv formulerar, och interaktion, hur eleven bidrar till samtalet. Bedömningsanvisningarna finns i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial och hämtas med behörighet.

Kriterierna för muntliga framställningar har samma progressionsord som de skriftliga: "enkelt, begripligt och relativt sammanhängande" på E, "med viss variation, relativt tydligt och relativt sammanhängande" och "med visst flyt" på C, "med viss variation, tydligt och sammanhängande" och "med flyt" på A. Strategierna hör i kriterierna till interaktionen, i både tal och skrift, men det är i samtalet de blir hörbara. På E använder eleven "strategier som i viss utsträckning underlättar och förbättrar interaktionen", på C "strategier som underlättar och förbättrar interaktionen" och på A "strategier som underlättar och förbättrar interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt".

Att föra samtalet framåt är alltså ett eget belägg på A-nivå. Lyssna efter följdfrågor, omformuleringar när ett ord saknas och sätt att bygga vidare på det partnern säger. Eftersom två elever bedöms samtidigt är det värt att anteckna belägg per elev under samtalet, så att en stark partner varken lyfter eller sänker den andra.

Delprov B: läs- och hörförståelse

Delprov B bedöms med hjälp av anvisningarna i häftet Bedömningsanvisningar. Varje uppgift har ett givet antal poäng, och provet innehåller olika uppgiftstyper och svarsformat. Uppgifter där språklig korrekthet krävs måste besvaras skriftligt, vilket är skälet till att ett muntligt svar inte räcker som anpassning på just de uppgifterna.

Kriterierna för reception beskriver tre steg. På E förstår och tolkar eleven "huvudsakligt innehåll och tydliga detaljer", på C "på ett välgrundat sätt huvudsakligt innehåll och väsentliga detaljer" och på A "på ett välgrundat och nyanserat sätt såväl helhet som detaljer". För läsning gäller "lättillgängliga texter av olika slag", för lyssnande "talat språk i måttligt tempo och i olika sammanhang". Det är den progressionen uppgifterna är byggda för att fånga, och det förklarar varför en uppläst B1-text förändrar vad delprovet prövar.

Från poäng till provbetyg, och från provbetyg till betyg

För varje uppgift i delproven finns ett givet antal poäng. Totalpoängen från samtliga delprov omvandlas utifrån kravgränser till ett provbetyg, och hur det går till står i bedömningsanvisningarna. Eleven måste ha genomfört alla tre delproven för att få ett provbetyg.

Provbetyget bygger på provresultatet som helhet. Det finns inga krav på att eleven ska nå ett visst antal poäng på varje delprov, så ett svagare delprov B kan vägas upp av ett starkare delprov C. Sammanvägningen följer andra principer än de som gäller när du sätter betyg, vilket är viktigt att ha klart för sig när provbetyget ska tolkas.

Vid betygssättningen ska du särskilt beakta resultatet på det nationella provet. Provbetyget är ett underlag som väger tungt, sammanvägt efter provets egna principer, och betyget sätter du utifrån allt du vet om elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna.

Vanliga fallgropar vid bedömningen

• Grammatik- och rättstavningsfunktionen på elevernas enheter måste stängas av i förväg inför delprov C, annars prövar delprovet inte det som det ska pröva.
• Ordlistor är inte tillåtna i något delprov och mobiltelefoner får inte användas vid provtillfället, oavsett vilka hjälpmedel eleverna är vana vid från undervisningen.
• Att läsa upp texterna i delprov B1 gör att läsförståelse inte längre prövas; inläsningen av den långa texten är bara avsedd för elever som inte kan läsa texten själva, och en sådan anpassning måste vägas in när du beaktar resultatet.
• Digitala elevlösningar i delprov C ska avidentifieras före bedömningen, så att du bedömer texten och inte eleven.
• Att börja med att räkna fel går emot anvisningarnas grundprincip att förtjänster analyseras före brister, och riskerar att skymma vad eleven faktiskt kommunicerar.
• Provbetyget kräver alla tre delproven och bygger på helheten utan poängkrav per delprov; det följer andra principer än betygssättningen och ska särskilt beaktas, inte kopieras.

Kriterierna provet bedöms mot

Bedömningsanvisningarna bygger på Skolverkets betygskriterier för kursen. Kriterietexten finns ordagrant, nivå för nivå, på matrissidan för Engelska årskurs 9, och hur du arbetar med anvisningarna i praktiken går vi igenom i bedömningsanvisningar för nationella prov.

Ett andra par ögon i provperioden

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon när provbunten ska bedömas. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men beslutet är alltid ditt.

För provperioden finns NP-paketet: 50 analyser under 60 dagar, utan prenumeration.

Läs vidare

• Vad krävs för A i engelska, från åk 9 till Engelska 6
• Så bedömer du engelska elevtexter: guide för lärare
• Muntliga nationella prov i åk 9: datum och bedömning
• Betygskriterierna i engelska från åk 9 till Engelska 5, 6 och 7
• Hur mycket påverkar nationella proven betyget?

Källor

• Skolverket: Nationellt prov i engelska i årskurs 9, lärarinformation

Vanliga frågor