Nationella prov i svenska och sva åk 9: delprov, datum och bedömning

Provdatum läsåret 2026/2027

Alla datum för läsåret, för alla ämnen och årskurser, finns på nationella prov 2026/2027: datum och provperioder.

Delproven

• Delprov A. Muntlig framställning i två moment: Presentera samt Leda och delta i diskussion. Utgångspunkten är texter från såväl skönlitteratur som sakprosa. Delprovet är detsamma för svenska och svenska som andraspråk, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt. Genomförs under provperioden vecka 45 till 49 hösten 2026 i grupper om fyra till fem elever. Presentationen förbereds i anslutning till provtillfället. Tidsåtgång: instruktioner cirka 10 minuter, förberedelse 30 till 60 minuter per grupp alternativt 30 till 60 minuter i helklass, genomförande av presentation och diskussion 25 till 50 minuter per grupp. Elevmaterial (diskussionshäfte och elevhäften) skickas ut; lärarinformation, bedömningsanvisningar och inlästa texter hämtas i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial; materialet publiceras vecka 43 och kräver behörighet.
• Delprov B. Läsförståelse: elevens förmåga att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter, till exempel att hitta information, tolka underliggande budskap och reflektera över textens form. Uppgifterna är både flervalsuppgifter och uppgifter där eleven formulerar en lösning med egna ord. Delprovet är detsamma för svenska och svenska som andraspråk och förbereds inte. Onsdag 17 mars 2027, start klockan 9.00. 200 minuter plus instruktioner. Eleverna får elevhäftet Texter och elevhäftet Delprov B, läser en text i taget och löser uppgifterna som hör till den. Anteckningar är tillåtna, liksom en- och tvåspråkiga ordlistor och ordböcker. Ingen gemensam rast, men pauser under kontrollerade former är möjliga. Läraren får inte svara på frågor om provets innehåll. Vid anpassning kan provet delas upp på två till tre tillfällen samma dag, och tiden kan utökas efter elevens behov, men den totala provtiden bör inte uppgå till mer än 240 minuter.
• Delprov C. Skriftlig framställning: elevens förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift. Eleven väljer en av tre skrivuppgifter vid provtillfället, och i uppgift 1 måste eleven använda en källtext och hänvisa till den. Delprovet är detsamma för svenska och svenska som andraspråk, men bedömningsmatriserna skiljer sig åt. Förbereds inte. Fredag 19 mars 2027, start klockan 9.00. 200 minuter plus instruktioner. Genomförs på dator eller annan digital enhet som inte kan kommunicera med internet eller annan utrustning; mobiltelefoner är inte tillåtna. Eleverna får elevhäftet Texter och elevhäftet Delprov C. Ordlistor och ordböcker är tillåtna, liksom stavnings- och grammatikprogram förutsatt att automatiska korrigeringar är avstängda. Program som hjälper eleven så mycket att delprovet inte längre prövar det som avses bör inte användas. Läraren får besvara korta frågor om ord i uppgiftsinstruktionen. Digitala elevlösningar ska avidentifieras före bedömningen. Vid anpassning kan raster läggas in, och tiden kan utökas efter elevens behov, men den totala provtiden exklusive rast bör inte uppgå till mer än 240 minuter.

Så är bedömningsanvisningarna uppbyggda

Bedömningsanvisningarna till delprov B och C kommer i ett gemensamt häfte som skickas ut separat, efter elevmaterialet. Rektor delar ut det till bedömande lärare först när samtliga delprov är genomförda, i praktiken efter delprov C. Allt material till delprov A, inklusive lärarinformation och bedömningsanvisningar, hämtas i Skolverkets tjänst för bedömningsstöd och kartläggningsmaterial och publiceras vecka 43. Materialet kräver behörighet och avpubliceras när provperioden är över.

För delprov C bygger anvisningarna på tre delar: beskrivningar av de tre uppgifterna, bedömningsmatriser (en för svenska och en för svenska som andraspråk) samt autentiska elevlösningar på olika nivåer som analyseras utförligt i bedömningskommentarer. För delprov B används en bedömningsmall. Innehållet i anvisningarna omfattas av sekretess och återges inte här.

Ett arbetssätt som håller: läs uppgiftsbeskrivningarna och matrisen innan du öppnar första elevtexten, gå sedan igenom de bedömda exemplen och deras kommentarer tills du ser var gränserna går, och bedöm först därefter. Exemplen är det verktyg provgruppen ger dig för att lägga din egen nivå rätt. Sambedöm gärna ett par texter med en kollega innan ni delar upp högen.

Skriftlig framställning: så skiljer kriterierna nivåerna åt

Delprov C prövar elevens förmåga att formulera sig och kommunicera i skrift, och matrisen bygger på kursplanens kriterier för att skriva texter. På E-nivå skriver eleven "olika slags texter med viss språklig variation, i huvudsak fungerande struktur och innehåll samt viss anpassning till texttyp, syfte, mottagare och sammanhang". På C-nivå är det "relativt god språklig variation, fungerande struktur och innehåll samt relativt god anpassning", och på A-nivå "god språklig variation, väl fungerande struktur och innehåll samt god anpassning".

Språkriktigheten har en egen progression: eleven "följer språkliga normer på ett i huvudsak fungerande sätt" (E), "på ett fungerande sätt" (C) och "på ett väl fungerande sätt" (A). Progressionen är graderad, inte binär, och kriterierna säger inget om felfrihet. Hur enstaka fel ska vägas mot helheten visar de bedömda elevexemplen och deras kommentarer i anvisningarna.

Uppgift 1 kräver att eleven använder en källtext och hänvisar till den. Här blir kriterierna om att presentera information "med egna formuleringar, ämnesrelaterat språk samt citat och källhänvisningar" relevanta: "på ett i huvudsak fungerande sätt" (E), "på ett fungerande sätt" (C) och "på ett väl fungerande sätt" (A).

Fyra frågor att ställa till varje text: fungerar innehållet för den valda uppgiften, håller strukturen genom hela texten, finns det språklig variation eller upprepas samma meningsbyggnad, och är texten anpassad till den texttyp och mottagare som uppgiften anger. Belägg är konkreta ställen i texten, inte ett allmänt intryck.

Svenska och svenska som andraspråk: samma prov, olika matriser

Alla tre delprov är desamma för svenska och svenska som andraspråk. För delprov A och C skiljer sig bedömningsmatriserna åt, medan delprov B bedöms med bedömningsmallen i häftet.

Progressionsorden är desamma i de båda kursplanerna. Det som tillkommer i svenska som andraspråk är två meningar på varje nivå, en om det muntliga och en om texterna: "Elevens muntliga kommunikation kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten" och "Elevens texter kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten." Kriterierna i svenska som andraspråk saknar däremot den mening om resonemang om språk och språkbruk i Sverige och Norden som finns i svenska.

Det betyder att andraspråksdrag i sig inte är ett belägg för en lägre nivå. Bedöm vad eleven gör med språket: håller texten ihop, utvecklas innehållet, är anpassningen till texttypen tydlig. Kriterierna knyter utrymmet för andraspråksdrag till den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten; en rimlig läsart är att en text som tar sig an ett svårare innehåll kan innehålla fler drag utan att det i sig sänker nivån. Kontrollera alltid att du använder rätt matris för rätt elev innan bedömningen börjar. Matrisen som länkas på den här sidan visar kriterierna för svenska; svenska som andraspråk åk 7 till 9 har en egen matris.

Läsförståelse och muntlig framställning

Delprov B prövar förmågan att läsa och analysera skönlitteratur och andra texter: hitta information, tolka underliggande budskap och reflektera över textens form. Uppgifterna är dels flerval, dels uppgifter där eleven formulerar en lösning med egna ord, och de bedöms med bedömningsmallen i häftet. Kriterierna beskriver progressionen som "grundläggande läsförståelse" och "enkla resonemang om innehållet i olika texter" (E), "god läsförståelse" och "utvecklade resonemang" (C) samt "mycket god läsförståelse" och "välutvecklade resonemang" (A).

Delprov A består av momenten Presentera samt Leda och delta i diskussion, i grupper om fyra till fem elever och med texter från skönlitteratur och sakprosa som utgångspunkt. I samtalet gäller kriterierna att eleven bidrar på ett sätt som "till viss del utvecklar samtalen och diskussionerna" (E), "utvecklar samtalen och diskussionerna relativt väl" (C) och "utvecklar samtalen och diskussionerna väl" (A), med argument som är "till viss del underbyggda", "relativt väl underbyggda" respektive "väl underbyggda". Presentationen bedöms efter struktur, innehåll och anpassning till syfte, mottagare och sammanhang, från "i huvudsak fungerande" och "viss anpassning" på E till "väl fungerande" och "god anpassning" på A.

Gruppstorleken i delprov A bör inte anpassas, eftersom förutsättningarna för både genomförande och bedömning då förändras. Inlästa texter får däremot användas, eftersom delprovet inte prövar elevens förmåga att läsa.

Från poäng till provbetyg

Varje uppgift i delproven har ett givet antal poäng. Totalpoängen från samtliga delprov omvandlas via kravgränser till ett provbetyg, och i årskurs 9 motsvarar varje delprov en tredjedel av provbetyget. Hur omräkningen går till står i bedömningsanvisningarna.

Provbetyget bygger på provresultatet som helhet. Det finns inget krav på att eleven ska nå ett visst antal poäng på varje delprov, men alla tre delprov måste vara genomförda för att eleven ska få ett provbetyg. Om rektor undantar en elev från ett delprov får eleven alltså inget provbetyg.

Sammanvägningen till provbetyg följer andra principer än de som gäller när du sätter terminsbetyg. Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men det är ett underlag bland flera. Provresultaten rapporteras till SCB, och provgruppen vid Uppsala universitet samlar dessutom in ett urval av elevprestationer enligt instruktionerna i häftet.

Vanliga fallgropar vid bedömningen

• Att börja bedöma innan häftet med anvisningar är utdelat: det kommer efter delprov C, och de bedömda exemplen med kommentarer är själva verktyget för att lägga nivån rätt.
• Att använda matrisen för svenska på en elev som läser svenska som andraspråk, eller tvärtom, i delprov A och C.
• Att läsa andraspråksdrag som ett belägg för lägre nivå, när kriterierna uttryckligen säger att texterna kan innehålla sådana drag i olika grad beroende på innehållets komplexitet.
• Att kräva ett visst antal poäng på varje delprov: provbetyget bygger på totalpoängen från alla tre delproven.
• Att bedöma en digital elevlösning som inte avidentifierats, eller att låta stavningsprogrammens automatiska korrigeringar vara påslagna så att texten inte längre visar elevens egen språkriktighet.
• Att anpassa bedömningen i stället för genomförandet: rektor kan besluta om anpassningar av hur provet genomförs, men bedömningen ska alltid följa anvisningarna.

Kriterierna provet bedöms mot

Bedömningsanvisningarna bygger på Skolverkets betygskriterier för kursen. Kriterietexten finns ordagrant, nivå för nivå, på matrissidan för Svenska och svenska som andraspråk årskurs 9, och hur du arbetar med anvisningarna i praktiken går vi igenom i bedömningsanvisningar för nationella prov.

Ett andra par ögon i provperioden

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon när provbunten ska bedömas. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men beslutet är alltid ditt.

För provperioden finns NP-paketet: 50 analyser under 60 dagar, utan prenumeration.

Läs vidare

• Så läser du betygskriterierna E, C och A i svenska åk 9
• Muntliga nationella prov åk 9: så bedömer du delprov A
• Bedöma svenska som andraspråk: interimspråket och andraspråksdragen
• Bedöma läsförståelse mot betygskriterierna
• Hur mycket ska provresultatet väga i terminsbetyget

Källor

• Skolverket: Nationellt prov i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 9, lärarinformation

Vanliga frågor