AI-verktyg för lärare
Nära åtta av tio lärare har använt AI i någon del av arbetet, enligt Skolverkets lägesbild från maj 2026. Det mesta är planering. Den här guiden går igenom fem typer av AI-verktyg, vad var och en är bra på, vilka risker som följer med, och hur du väljer. Bedoma är ett av alternativen i bedömningskategorin och nämns som det.
Uppdaterad
Kort svar
Risken avgörs av vad du matar in, inte av verktyget. Planering och material utan personuppgifter är lågrisk och kan göras i de flesta verktyg skolan tillåter. Allt som rör elevers texter, svar eller omdömen är personuppgifter och kräver ett verktyg med biträdesavtal via huvudmannen. Bedömning av läranderesultat är dessutom högrisk enligt EU:s AI-förordning, vilket betyder mänsklig kontroll, transparens och att betyget alltid beslutas av läraren. AI-detektorer för fusk är den typ du bör lita minst på.
Vad lärare faktiskt använder AI till
Skolverkets lägesbild publicerades den 26 maj 2026 och bygger på svar från 368 lärare i grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Sju av tio hade använt AI för planering och förberedelse. Användning i uppföljning och bedömning var klart mindre vanlig. Det är rimligt: planering är lågrisk och ger omedelbar tidsvinst, bedömning kräver mer av både verktyg och skola. Vår genomgång av lägesbilden finns i Skolverkets AI-uppföljning 2026.
Fem typer av AI-verktyg, och vad som gäller för var och en
1. Planering och material
Vad: Lektionsplaneringar, uppgifter, exempeltexter, differentierade versioner av samma uppgift, quiz och instruktioner.
Bra på: Snabba utkast att redigera. Variation på en nivå du själv bestämmer. Att få tre förslag på en ingång i stället för ett.
Risk: Låg när inga personuppgifter är inblandade. Faktafel i genererat material är den största fällan: kontrollera alltid mot kursplanen och mot källor innan något går till elever.
Exempel: Allmänna chattbottar som ChatGPT och Copilot fungerar här om skolan tillåter dem. Svenska plattformar som Studera.ai och Texio har generatorer för uppgifter och lektioner kopplade till Skolverkets styrdokument, enligt sina egna webbplatser.
2. Bedömning av elevtexter och feedback
Vad: Verktyg som läser en elevtext mot betygskriterierna och ger ett underlag: nivåindikation, motivering, textbelägg och ett utkast till återkoppling.
Bra på: Att vara ett andra par ögon vid gränsfall, att korta tiden från genomläsning till färdig återkoppling, och att hålla samma måttstock genom hela bunten.
Risk: Högrisk enligt EU:s AI-förordning eftersom det rör utvärdering av läranderesultat. Verktyget får aldrig sätta betyget, biträdesavtal krävs, och du bör veta var texten behandlas och om leverantören publicerar hur väl indikationen stämmer med lärare.
Exempel: Bedoma, Texio, Studera.ai, Kriteria och InstantGrade riktar sig alla mot svenska lärare. Vi har ställt dem sida vid sida, med källor och datum, i jämförelsen av AI-bedömningsverktyg.
3. Prov, kortsvar och rättning mot facit
Vad: Verktyg som rättar elevsvar mot ett facit eller en poängmall, ofta för hela klassen på en gång, ibland från foto av handskrivna svar.
Bra på: Volym. Trettio kortsvarsprov är exakt den typ av repetitivt arbete där maskinen sparar tid.
Risk: Samma juridik som bedömning av texter. Dessutom: rättning är inte bedömning. Poäng mot facit säger inget om sammanvägningen till betyg, den gör du fortfarande själv. Läs mer i skillnaden mellan att rätta och att bedöma.
Exempel: Kriteria och InstantGrade beskriver provrättning på sina webbplatser, Studera.ai har en provbedömning. Bedoma har inget provrättningsläge.
4. Administration och kommunikation
Vad: Utkast till veckobrev, mötesunderlag, sammanfattningar av dokument, översättningar av information till vårdnadshavare.
Bra på: Att komma från tom sida till första utkast. Att förenkla myndighetstext.
Risk: Personuppgifter smyger sig in: ett utkast om en elevs frånvaro eller ett åtgärdsprogram hör inte hemma i en allmän chattbot. Skriv generellt, fyll i det specifika själv efteråt.
Exempel: Allmänna chattbottar och Microsoft 365 Copilot i huvudmannens miljö, om huvudmannen har avtal för det.
5. AI-detektion och fuskkontroll
Vad: Verktyg som påstår sig avgöra om en text är skriven av AI.
Bra på: Lite. Skolverket skriver att det inte finns något säkert sätt att avgöra om en text är AI-genererad, och detektorerna ger både falska träffar och missar.
Risk: Att en elev anklagas på ett verktygs sannolikhetssiffra. Bygg inte rutiner på detektorer. Bygg dem på uppgiftsdesign, processkrav och samtal med eleven.
Exempel: Vi har gått igenom hur långt detektorerna räcker i artikeln om texten är skriven av AI. Bedoma har medvetet ingen fuskdetektor.
Fördjupningar: jämförelsen av AI-bedömningsverktyg, skillnaden mellan att rätta och att bedöma, är texten skriven av AI.
Innan du klistrar in något: fem kontroller
- Finns personuppgifter i det du matar in? Namn, klass, händelser, hälsa. En elevtext kan vara en personuppgift även utan namn. Om ja: bara verktyg med biträdesavtal via huvudmannen.
- Var behandlas texten? Databas i EU räcker inte om själva AI-analysen sker hos en leverantör i USA. Det kan vara tillåtet med standardavtalsklausuler, men huvudmannen ska veta det.
- Tränar leverantören på det du skickar in? Ska stå i villkoren. Privata konsumentkonton har ofta träning som standard.
- Vem fattar beslutet? Ett verktyg som marknadsförs som automatisk betygssättning går på tvärs mot både skollagen och AI-förordningen.
- Publicerar leverantören hur bra verktyget är? För bedömningsverktyg: finns en mätning mot lärares bedömning, med metod? Om inte, testa själv med texter du redan bedömt.
Skolans sida av samma frågor, från biträdesavtal till godkännandeprocess, finns i AI-bedömning i skolan, och en färdig policymall att utgå från på AI-policy för skolan.
Var Bedoma passar in
Bedoma gör en sak: bedömning av elevtexter mot Skolverkets betygskriterier, med en indikation, motivering kriterium för kriterium, textbelägg och ett feedbackutkast. Det finns ingen lektionsgenerator, ingen provplattform och ingen fuskdetektor. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Databasen ligger i EU, AI-analysen görs av Anthropic i USA under biträdesavtal, inga elevkonton behövs, och betyget är alltid ditt.
Gratisnivån ger 15 analyser i månaden. Lärare kostar 299 kr per månad, NP-paketet 199 kr engångs för provperioden, skollicens från 249 kr per lärare och månad. Allt på prissidan.
Källor
- Skolverket följer upp AI-användningen i skolan, pressmeddelande 26 maj 2026.
- Leverantörernas egna webbplatser, avlästa 14 september 2026, redovisade i jämförelsen.
Vanliga frågor
Får jag som lärare använda AI i arbetet?
Ja, men skollagen och dataskyddsförordningen sätter ramarna. Betyg beslutas alltid av läraren, AI får bara ge underlag. Personuppgifter om elever får bara behandlas i verktyg där huvudmannen har biträdesavtal, vilket utesluter privata konton i allmänna chattbottar. Många huvudmän har egna riktlinjer, fråga din rektor vad som är godkänt hos er.
Vilken typ av AI-verktyg använder lärare mest?
Planering och förberedelse. I Skolverkets lägesbild från maj 2026, byggd på svar från 368 lärare i grundskolan, hade sju av tio använt AI för planering och förberedelse, medan användning i uppföljning och bedömning var klart mindre vanlig.
Kan jag klistra in en elevtext i ChatGPT?
Inte i ett privat konto. En elevtext är ofta en personuppgift även utan namn, och en allmän chattbot utan biträdesavtal med huvudmannen är inte ett tillåtet ställe att behandla den. Använd ett verktyg som skolan godkänt, eller ett som är byggt för ändamålet med biträdesavtal, och ta bort namn och personuppgifter innan du klistrar in.
Behöver jag rektors tillstånd för att prova ett verktyg?
För att prova med text utan personuppgifter, till exempel en egen exempeltext, brukar det räcka med skolans riktlinjer. Så snart elevtexter eller andra personuppgifter ska behandlas är det huvudmannen som är personuppgiftsansvarig och som ska ha biträdesavtal med leverantören. Involvera rektor och dataskyddsombud innan skolbred användning.