Får AI sätta betyg? Det säger lagen och AI-förordningen

Får AI sätta betyg? Frågan har flyttat från teknikbilagorna till debattsidorna. I april 2026 publicerade Göteborgs-Posten debattartikeln "Stoppa användandet av AI för att rätta prov och sätta betyg", där en gymnasielärare varnar för att kommersiella AI-system används i bedömningsarbetet utan tillräcklig insyn och tillsyn. Den som i dag söker på "kan AI sätta betyg" möts oftare av larmrubriker än av raka svar.

Det här inlägget är ett försök att ge det raka svaret. Det korta lyder: nej, AI får inte sätta betyg, och det är ingen gråzon. Det längre svaret handlar om var gränsen faktiskt går, och varför den gränsen är viktigare än själva tekniken.

Det korta svaret: betyg beslutas av läraren

Skollagen är entydig. Enligt 3 kap. 16 § beslutas betyg av den eller de lärare som bedriver undervisningen. Betygssättning är myndighetsutövning, och skollagen pekar ut vem som fattar beslutet: läraren. Det ansvaret kan inte lämnas över till ett datorprogram. Det spelar ingen roll hur avancerat systemet är eller hur säker leverantören låter. Om en AI i praktiken avgör betyget har beslutet fattats av fel instans.

Det betyder också att ett AI-verktyg aldrig kan "sätta betyg" i juridisk mening, oavsett vad som står i marknadsföringen. Det som kommer ut ur ett system är en indikation, ett underlag. Betyget uppstår först när läraren fattar sitt beslut.

EU:s AI-förordning drar samma gräns

EU:s AI-förordning (AI Act) gör samma bedömning från ett annat håll. Utbildning och betygssättning listas som högriskområde i bilaga III. För högrisksystem kräver artikel 14 mänsklig tillsyn: systemet ska vara byggt så att en människa kan förstå underlaget, ingripa i processen och köra över resultatet.

Tidslinjen är värd att känna till. Transparenskraven i artikel 50 gäller från augusti 2026, alltså nu. De fullständiga högriskkraven gäller från den 2 december 2027, sedan omnibusförordningen (EU) 2026/1744 flyttade fram datumet. Riktningen är dock tydlig redan i dag: lagstiftaren accepterar AI som stöd i bedömningsarbetet, men bara med människan som beslutsfattare.

Oron i debatten är rimlig

Det vore bekvämt att avfärda debattartiklarna som teknikfientlighet. Det vore också fel. De tre vanligaste farhågorna förtjänar riktiga svar.

Likvärdighet. Om olika skolor använder olika system som bedömer olika, riskerar samma elevtext att värderas olika beroende på verktyg. Det är en verklig risk. Ett verktyg som används i bedömningsarbete måste vara kalibrerat mot Skolverkets betygskriterier och redovisa sin träffsäkerhet öppet, annars vet ingen vad man har i handen.

Insyn och ansvar. Debattartikeln i GP sätter fingret på något viktigt: läraren är formellt ansvarig för betyget men kan sakna insyn i hur ett slutet system har resonerat. En bokstav utan motivering är inte ett underlag, det är en svart låda. Ett seriöst stöd måste visa sina resonemang mot kriterierna, formulering för formulering, så att läraren kan pröva dem.

Bias. Språkmodeller kan systematiskt gynna eller missgynna vissa texttyper, till exempel texter skrivna av elever med svenska som andraspråk. Det är ytterligare ett skäl till att AI:ns utlåtande aldrig får bli det sista ordet.

Slutsatsen av oron är alltså inte att AI ska bort ur skolan. Slutsatsen är att AI aldrig ska vara den som bedömer. Det är exakt den gräns juridiken redan drar.

Skillnaden mellan att AI sätter betyg och att läraren använder AI

Här går den avgörande skiljelinjen, och den syns redan i språket. Att rätta är att mekaniskt markera rätt och fel. Att bedöma är att värdera en prestation mot kriterier, och det är en professionell handling som kräver omdöme. Vi har skrivit mer om den skillnaden i Rätta eller bedöma, vad är skillnaden.

Med den skillnaden på plats blir frågan hanterbar.

AI som sätter betyget: otillåtet och olämpligt. Läraren godkänner maskinens utlåtande utan egen granskning. Det strider mot skollagens beslutsordning och mot AI-förordningens krav på mänsklig tillsyn.

AI som bedömningsunderlag: tillåtet under förutsättningar. Läraren läser elevens text själv, tar in AI:ns analys som en andra läsning, prövar den mot sin egen bild och fattar sedan beslutet. Vi går igenom rättsläget i detalj i Får lärare använda AI vid bedömning.

Förutsättningarna är tre:

1. GDPR. Elevtexter innehåller ofta personuppgifter. IMY är tydlig på tre punkter: pseudonymisering är inte anonymisering, personuppgiftsansvaret ligger hos huvudmannen och biträdesavtal krävs med leverantören. Att klistra in elevtexter i en allmän konsumentchatt som ChatGPT är därför problematiskt, vilket vi rett ut i en egen genomgång. 2. Läraren granskar. AI:ns analys är ett underlag bland flera, aldrig ett beslut. Läraren ska kunna avvika från indikationen när den egna bilden säger något annat. 3. Dokumentation. Läraren ska kunna redogöra för grunden till betyget, med eller utan AI i processen. Skolverket har publicerat råd om AI i skolan, och huvudmän bör ha rutiner för vilka verktyg som får användas och hur.

Kan AI sätta betyg rent tekniskt?

Frågan "kan AI sätta betyg" har ett annat svar än frågan "får AI sätta betyg". Tekniskt kan en språkmodell producera en betygsliknande bedömning av en elevtext. Men att kunna producera en bokstav är inte samma sak som att kunna bedöma likvärdigt. Träffsäkerheten varierar mellan verktyg, ämnen och betygssteg, och även en bra analys behöver mötas av ett professionellt omdöme.

Därför är den rimliga rollen för AI i betygsarbetet en andra läsare, inte en domare. En andra läsare som hinner gå igenom varje text mot kriterierna och visa var den ser styrkor och utvecklingsområden. Domaren är och förblir läraren.

Så byggde vi Bedoma för exakt den här gränsdragningen

Bedoma är byggt som beslutsstöd enligt EU:s AI-förordning, inte som en rättningsmaskin. Det märks i produkten. Analysen presenteras som "AI:ns indikation", med motiveringar kopplade till Skolverkets betygskriterier, och betyget väljer läraren själv genom ett aktivt val. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och når i våra mätningar upp till 90 procents överensstämmelse med lärarens bedömning, mätt mot tusentals bedömda elevtexter. Hela metoden redovisas öppet på transparenssidan, eftersom insyn är en av debattens rimligaste invändningar. Vill du se hur en analys ser ut finns en demo utan konto.

Sammanfattning

Får AI sätta betyg? Nej. Betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen enligt skollagen 3 kap. 16 §, och EU:s AI-förordning klassar betygssättning som högriskområde med krav på mänsklig tillsyn.

Kan AI sätta betyg? Tekniskt kan en modell producera en indikation, men en indikation är inte ett betyg. Juridiskt uppstår betyget först i lärarens beslut.

Får läraren använda AI som stöd? Ja, under förutsättningar: GDPR-säker hantering, egen granskning av varje bedömning och dokumentation. En bredare bild av landskapet finns i vår översikt av AI-bedömning i skolan.

Debatten om AI och betyg kommer att fortsätta, och det är bra. Den håller gränsen skarp. På rätt sida av gränsen finns verktyg som ger läraren ett bättre underlag. På fel sida finns system som tar över beslut de aldrig borde fatta.