Får lärare använda AI vid bedömning? Juridiska läget hösten 2026

Kortsvaret: ja, lärare får använda AI som stöd vid bedömning, men betygsbeslutet kan aldrig flyttas till ett system. Det följer direkt av skollagen, och EU:s AI-förordning ställer dessutom särskilda krav på AI som utvärderar elevers kunskaper. Här är det juridiska läget hösten 2026, med källor, inklusive den nya EU-förordning som i somras flyttade fram de tyngsta kraven.

Skollagen: betyget är lärarens beslut

Skollagen (2010:800) 3 kap. 16 § är tydlig: "Betyg ska beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt när betyg ska sättas." Är läraren inte legitimerad fattas beslutet tillsammans med en legitimerad lärare. Betygssättning är myndighetsutövning, och den kan inte delegeras, varken till en kollega som inte undervisar eleven eller till ett AI-system. Det betyder samtidigt att inget i skollagen hindrar att läraren använder underlag i sitt beslut: prov, matriser, sambedömning med kollegor, eller en AI-analys. Det avgörande är vem som fattar beslutet, läs lagtexten hos Riksdagen.

AI-förordningen: bedömning är högrisk, och tidsplanen har ändrats

EU:s AI-förordning klassar AI-system som används för att utvärdera läranderesultat i utbildning som högrisk (bilaga III, punkt 3). För högrisksystem kräver artikel 14 att en människa effektivt kan övervaka systemet: kunna tolka utdata, kunna välja att inte använda systemet, och kunna åsidosätta eller ändra det systemet föreslår. Artikeln nämner uttryckligen risken för automation bias, alltså tendensen att lita för mycket på det systemet säger. Översatt till klassrummet: ett verktyg som ger läraren en indikation att granska och ändra är byggt i linje med kravet, ett verktyg som sätter betyg automatiskt är det inte.

Det stora som hänt i år är tidsplanen. Högriskkraven skulle ursprungligen börja gälla den 2 augusti 2026. Genom den så kallade digitala omnibusen, en ändringsförordning som EU beslutade i juni 2026 och som publicerades i EU:s officiella tidning i juli 2026, gäller de fulla högriskkraven för fristående högrisksystem i stället från den 2 december 2027. Två saker är viktiga att inte missförstå: utbildning kvarstår som högriskområde, ingenting i klassificeringen ändrades, och transparenskraven i artikel 50 (bland annat att användare ska upplysas om att de interagerar med AI) gäller från augusti 2026. Uppskjuten deadline betyder alltså inte att kraven försvann, bara att de tyngsta leverantörskraven fick mer tid. En bra sammanfattning av artikel 14 finns hos AI Act Explorer.

Vad Skolverket säger

Skolverkets råd om AI, chattbottar och liknande verktyg är uppdaterade i juni 2026 och drar samma gräns som lagen: AI kan användas för att stödja undervisning och lärande, men får inte ersätta lärarens professionella kompetens eller beslut om betyg. Skolverket avråder också från att lämna ut personuppgifter eller elevtexter till AI-tjänster utan att skolan har kontroll, med den tänkvärda formuleringen att det inte går att radera information som en AI har fått tillgång till. Läs råden i sin helhet hos Skolverket. Samtidigt visar Skolverkets egen uppföljning från maj 2026 att nästan 8 av 10 lärare har använt AI i arbetet. Frågan är alltså inte om AI används i skolan, utan hur det görs rätt, något vi samlat i guiden om AI-bedömning i svensk skola.

GDPR: den tredje pusselbiten

Vid sidan av skollagen och AI-förordningen gäller dataskyddsreglerna: elevtexter är i regel personuppgifter, huvudmannen är personuppgiftsansvarig och det krävs biträdesavtal med tjänsteleverantören. Det är ett eget ämne, och vi har skrivit en egen genomgång om att klistra in elevtexter i ChatGPT och vad GDPR säger.

Checklista: så använder du AI lagligt vid bedömning

• Du beslutar. AI:ns resultat är ett underlag bland flera. Du ska kunna ändra, åsidosätta eller strunta i det, och verktyget ska vara byggt så att det är självklart.
• Granska på riktigt. Artikel 14 varnar för automation bias av ett skäl. Läs texten själv, reagera på AI:ns motivering, sätt ditt eget betyg.
• Skydda personuppgifterna. Inga elevnamn till AI-tjänster, och bara verktyg där skolan kan teckna biträdesavtal.
• Kräv redovisad träffsäkerhet. Ett verktyg som föreslår bedömningar bör visa öppet hur väl förslagen stämmer mot riktiga lärarbedömningar.
• Dokumentera. Spara underlag och motiveringar, det stärker både betygssamtalen och skolans kvalitetsarbete.

Bedoma är byggt efter den här kartan: analysen ger en indikation mot Skolverkets betygskriterier, läraren sätter alltid betyget via egna betygsknappar, träffsäkerheten redovisas öppet på transparenssidan, och vi bygger efter högriskkraven nu i stället för att vänta på deadline i december 2027. Vill du se hur det ser ut i praktiken finns en riktig analys i demon.