Nationella prov 2026/2027: så förbereder du bedömningen redan i höst

Sommaren är knappt över förrän nästa provcykel börjar ta form. För dig som undervisar i svenska eller engelska är läsåret 2026/2027 inte vilket provår som helst: det är läsåret då central rättning börjar införas, samtidigt som det mesta av bedömningsarbetet fortfarande ligger kvar hos dig och dina kollegor. Exakta provperioder och provdatum för läsåret publiceras av Skolverket, och du hittar dem alltid uppdaterade på Skolverkets provdatumsida. Den här artikeln handlar om allt runt omkring datumen: vilka prov som väntar, hur du använder höstterminen för att kalibrera din bedömning, och vilken roll sambedömning och AI-stöd kan spela i förberedelsen.

Vilka ämnen och årskurser har nationella prov

En snabb överblick för den som planerar läsåret:

• Årskurs 3: svenska eller svenska som andraspråk samt matematik, med en fast provperiod under vårterminen.
• Årskurs 6: svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. De muntliga delproven genomförs under höstterminen, de skriftliga under våren.
• Årskurs 9: samma tre ämnen som i årskurs 6, plus ett NO-ämne (biologi, fysik eller kemi) och ett SO-ämne (geografi, historia, religionskunskap eller samhällskunskap) som skolan tilldelas. Även här ligger de muntliga delproven på höstterminen.
• Gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå: engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk i de kurser och nivåer där prov är utpekade, bland annat Engelska 6 och Svenska 3.

Sameskolan och specialskolan följer motsvarande upplägg. För en lärare i svenska eller engelska betyder det i praktiken att höstterminen rymmer både muntliga delprov (i grundskolan) och den undervisning som ska bära eleverna fram till de skriftliga delproven på våren.

Central rättning införs hösten 2026

Den största förändringen i provcykeln 2026/2027 är att central rättning börjar införas. Från och med hösten 2026 bedöms uppsatsdelarna i svenska och svenska som andraspråk kurs 3 samt i engelska kurs 6 i gymnasieskolan centralt, av legitimerade och behöriga lärare som utbildats av Skolverket. Våren 2028 utvidgas den centrala rättningen till motsvarande uppsatsdelar i svenska, svenska som andraspråk och engelska i årskurs 9.

För dig som undervisar i de berörda gymnasiekurserna innebär det två saker. Uppsatsdelen bedöms inte längre av dig eller ditt ämneslag, och tiden som tidigare gick till just den rättningen kan läggas på undervisning och på de delprov som fortfarande bedöms lokalt. Samtidigt ändras ingenting i grunden kring betygen: provresultatet ska särskilt beaktas vid betygssättningen, men det är fortfarande du som lärare som sätter betyget i kursen, utifrån ett bredare underlag än provet.

För årskurs 9 gäller under läsåret 2026/2027 fortfarande att skolans lärare bedömer de skriftliga delproven lokalt, ofta i sambedömning. Följ alltid Skolverkets instruktioner för respektive prov när det gäller hantering av provmaterial och elevlösningar, de skiljer sig åt mellan prov och skolformer.

Höstterminen är din kalibreringsperiod

De lärare som känner sig trygga när provbunten landar i april är sällan de som rättar snabbast. Det är de som har kalibrerat sin bedömning under hösten. Nationella provens skriftliga delar prövar texttyper som eleverna kan öva på hela höstterminen, och varje övningsomgång är ett tillfälle att skärpa din egen läsning av kriterierna.

Några konkreta sätt att använda hösten:

• Arbeta med provliknande texttyper. Låt eleverna skriva argumenterande, utredande och berättande texter av samma slag som proven prövar, och bedöm dem mot betygskriterierna, inte mot klassens genomsnitt.
• Läs kriterierna innan varje bedömningsomgång. Progressionsorden glider i minnet. Fem minuter med matrisen före första texten ger jämnare bedömning än en timmes efterjustering.
• Spara exempeltexter per nivå. En egen liten bank med texter du bedömt som E, C och A gör nästa bedömningsomgång snabbare och stabilare, och blir guld värd i sambedömningssamtal.
• Följ progressionen per elev. Två bedömda skrivuppgifter under hösten ger dig ett underlag att jämföra mot när provtexten ska bedömas, och eleverna hinner få formativ återkoppling medan den fortfarande kan användas.

För svenskans del finns en genomgång av hur kriterierna läses i bedömningsstödet för svenska, och för engelskan, där den kommunikativa förmågan väger tyngre än felfrihet, i bedömningsstödet för engelska.

Sambedömningens roll

Sambedömning är fortfarande den mest beprövade vägen till likvärdig bedömning, och den fungerar bäst när den planeras in tidigt. Ett ämneslag som väntar till provveckorna med att prata bedömning hinner aldrig bygga samsyn, det hinner bara fördela texter.

Tre saker brukar göra störst skillnad:

• Boka sambedömningsträffar redan i september. En träff per termin räcker långt om den används till att bedöma samma texter oberoende av varandra och sedan jämföra.
• Använd ankartexter. Välj ett par elevtexter, gärna från tidigare år, och låt hela ämneslaget bedöma dem. Skillnaderna i bedömning är själva materialet för samtalet.
• Lägg tiden på gränstexterna. Texter som alla bedömer lika behöver inget möte. Det är texterna i glidzonen mellan två betygssteg som bygger samsyn när de diskuteras.

Att uppsatsdelarna i vissa gymnasiekurser nu rättas centralt minskar inte behovet av sambedömning. Du bedömer fortfarande allt annat: övriga delprov, höstens skrivuppgifter och det samlade underlaget inför betyget.

AI-stöd som andra läsare i förberedelsen

Här kommer den moderna varianten av en kollegas andra läsning in. Ett AI-baserat bedömningsstöd som Bedoma analyserar en elevtext mot Skolverkets betygskriterier och visar var i matrisen texten tycks landa, med motiveringar per kriterium. Under höstterminen kan det användas som en andra läsare på övningstexterna: du bedömer först själv, jämför sedan med analysen, och där ni skiljer er åt vet du exakt vilken del av texten du ska titta en gång till på. Det är samma logik som sambedömning, fast tillgänglig en tisdagkväll när ämneslaget inte är det.

Två saker är viktiga att hålla isär. För delprov som rättas centralt är frågan enkel: där bedömer du inte alls, och där har ett bedömningsstöd ingen plats. För delprov som fortfarande bedöms lokalt gäller Skolverkets bedömningsanvisningar, och där är AI-stödets naturliga roll att vara ett tredje perspektiv i sambedömningssamtalet, inte en genväg förbi det. Bedoma är byggt enligt EU AI Act som ett beslutsstöd: läraren sätter alltid betyget, verktyget föreslår aldrig mer än en indikation att förhålla sig till.

För den som vill veta hur träffsäker en sådan indikation är: i den senaste mätningen på 466 elevtexter (mätdatum 2026-07-05) låg Bedomas indikation inom ett betygssteg från lärarens bedömning i 84,5 procent av fallen totalt, med upp till 90 procents överensstämmelse i svenska och 84 procent i engelska. Hela redovisningen finns på transparenssidan, och precisionen utvecklas löpande.

En konkret plan för hösten

Så här kan en förberedelsetermin se ut, utan att den äter upp planeringstiden:

1. Augusti: läs igenom betygskriterierna för dina kurser och boka ämneslagets sambedömningsträffar för hela läsåret. Kolla provperioderna på Skolverkets webbplats när de publiceras. 2. September: första bedömda skrivuppgiften i en provliknande texttyp. Bedöm mot kriterierna och spara ett par exempeltexter per nivå. 3. Oktober: sambedömningsträff kring en ankartext. Testa gärna att låta AI-stödet läsa samma text och använd skillnaderna som diskussionsunderlag. 4. November: muntliga delprov i grundskolan. Andra skrivuppgiften för övriga, med fokus på det som första omgången visade att klassen behöver. 5. December: summera per elev. Vilka ligger i glidzonen mellan två betygssteg? Det är dem vårterminens undervisning ska riktas mot.

Inför själva provperioden finns dessutom ett NP-paket för den som vill ha ett avgränsat stöd under de intensiva veckorna, utan prenumeration. Hur bedömningsstödet konkret används under provperiodens eget arbete har vi skrivit om tidigare i Nationella prov 2026: kan AI hjälpa med bedömningen?

Det viktigaste är ändå inte verktygen utan ordningsföljden: kalibrera på hösten, sambedöm längs vägen, och låt våren handla om eleverna i stället för om panikrättning. Provdatumen sätter Skolverket. Förberedelsen sätter du.