Nya kursplaner 2026: vad ändras i bedömningen?

Om du försöker förstå vad de nya kursplanerna 2026 betyder för din bedömning är det första du behöver veta att det inte var ett beslut, utan två. Kort svar: riksdagen har beslutat om ramverket, alltså att kursplanerna ska innehålla betygs- och bedömningskriterier och att en ny betygsskala 1-10 införs, men själva kriterietexterna som du faktiskt bedömer mot är ännu inte skrivna. De tas fram av Skolverket och kommer på remiss senare. Ingenting i din vardagsbedömning ändras det här läsåret. Den här texten reder ut vad som faktiskt är beslutat, när det börjar gälla och vad som är rimligt att göra nu.

Två beslut, inte ett

Det som medierna och personalrummet buntar ihop som ett enda junibeslut är i själva verket två separata riksdagsbeslut på olika datum, om olika saker. Det är värt att hålla isär dem, för de svarar på olika frågor.

Det första gäller läro- och kursplanerna. Riksdagen beslutade den 3 juni 2026 att bifalla propositionen om nya läroplaner för en stark kunskapsskola, vilket framgår av utskottets betänkande på riksdagens webbplats. Det andra gäller själva betygssystemet. Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 att bifalla propositionen om ett likvärdigt betygssystem, enligt betänkandet om det likvärdiga betygssystemet. Betygsskalan och de nationella slutproven hör alltså till det andra beslutet, inte det första.

En detalj som förvirrar många är datumet 4 juni. Det är inte ett riksdagsbeslut, utan dagen då Skolverket publicerade sin nyhet om att riksdagen fattat beslut om nya läro- och kursplaner. Läser du Skolverkets nyhet om beslutet ser du att den handlar om läroplansbeslutet dagen innan. Så när du ser olika datum cirkulera är det inte ett skrivfel, utan tre olika saker: två beslutsdatum och ett publiceringsdatum.

Vad riksdagen faktiskt beslutade om kursplanerna

Här är den viktigaste distinktionen för dig som ska bedöma. Riksdagen har beslutat om strukturen och principerna för kursplanerna, inte om de färdiga kriterietexterna. Enligt regeringens proposition 2025/26:194 ska varje kursplan bestå av syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier. Propositionen fokuserar uttryckligen på principer och struktur snarare än på färdiga kursplaner.

Två förändringar i sak är ändå värda att notera redan nu, eftersom de rör själva bedömningslogiken. Enligt samma proposition ändras skollagens formulering så att elevens tillgodogörande av kunskap framhålls i stället för uppfyllande av betygskriterier, och en sammantagen bedömning ska tillämpas för alla betygssteg, alltså även för det lägsta godkända steget. Det är en förskjutning bort från dagens ordning, där det lägsta godkända betyget kräver att kriterierna är uppfyllda i sin helhet. Exakt hur den sammantagna bedömningen ska se ut i praktiken avgörs av kriterietexterna, som ännu inte finns.

Den nya betygsskalan och de nationella slutproven

Det andra beslutet är det som märks tydligast för elever och vårdnadshavare. Enligt propositionen om ett likvärdigt betygssystem införs en betygsskala med tio steg, från 1 till 10, utan en skarp gräns för godkänt. Högsta betyg betecknas med 10 och lägsta med 1. Den nuvarande skalan A till F ersätts alltså. Vad det innebär att det inte längre finns en skarp godkäntgräns, och vad vi vet och inte vet om skalan, går den här bloggen igenom närmare i den separata texten om den förändrade betygsskalan.

I samma beslut ligger nationella slutprov. Enligt propositionen ska nationella slutprov införas i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och proven ska rättas centralt. Det är en skillnad mot dagens nationella prov, som du som lärare i stor utsträckning rättar själv. Centrala slutprov flyttar en del av rättningen bort från den enskilda skolan.

När börjar det gälla?

Det korta svaret är: inte på flera år. Enligt betänkandet om de nya läroplanerna ska nya läroplaner för grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan börja användas från och med höstterminen 2028, och merparten av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2028, samtidigt som grundskolan blir tioårig.

Betygssystemet följer samma takt för skolan i stort. Enligt propositionen om ett likvärdigt betygssystem träder ändringarna i huvudsak i kraft den 1 juli 2028 för grund- och gymnasieskola, medan kommunal vuxenutbildning följer efter den 1 januari 2031. Nya behörighetskrav till gymnasieskolan tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031. Den mer detaljerade infasningen per årskull har i skrivande stund inte kunnat bekräftas mot primärkälla, så var försiktig med de tidsplaner som cirkulerar i andra hand. Utgångspunkten är läsåret 2028/2029 för grundskolan och gymnasiet.

Vad betyder det här för ditt bedömningsarbete nu?

Den ärliga slutsatsen är avväpnande: väldigt lite behöver du göra annorlunda den här hösten. Betygskriterierna du bedömer mot i år är desamma som i fjol. Ramverket för framtiden är beslutat, men det konkreta bedömningsinnehållet är det inte. Enligt Skolverkets nyhet har myndigheten sedan februari 2025 haft i uppdrag att ta fram förslag på nya läro- och kursplaner. De faktiska kursplanerna och betygskriterierna är alltså ännu inte fastställda, utan tas fram av Skolverket och går ut på remiss. Exakt när remissen kommer och när Skolverket beslutar om kriterietexterna framgår inte av de beslut som nu är fattade, så det får betraktas som oklart tills myndigheten är tydlig med tidsplanen.

Det du kan göra nu är att hålla dig uppdaterad utan att stressa, och att fortsätta bedöma konsekvent mot de kriterier som faktiskt gäller. När ett system byts ut är risken störst att den egna måttstocken glider, dels för att uppmärksamheten dras till det nya, dels för att det gamla känns på väg ut. Just då blir det extra värt att bedöma varje elevtext mot kriteriernas egna ord, inte mot en föraning om vad som komma skall. En färdig ingång är att ha bedömningsmatriserna med de nu gällande kriterierna framme vid rättningen, så att ribban sitter där den ska.

Det är också här ett digitalt beslutsstöd kan göra nytta i en övergångstid. Bedoma bedömer alltid mot Skolverkets nu gällande betygskriterier, inte mot ett kommande system, och pekar på var i progressionen en text ligger med belägg ur elevens egen text. Det är byggt enligt EU AI Act som ett beslutsstöd: verktyget rättar aldrig, du sätter alltid betyget. Vill du pröva det på en avidentifierad text gör du det direkt i analysverktyget.

Hur väl stödet träffar redovisas öppet. I den senaste mätningen, 466 elevtexter med mätdatum 2026-07-05, låg indikationen inom ett betygssteg från lärarens egen bedömning i 84,5 procent av fallen, med upp till 90 procents överensstämmelse i svenska. Hela metoden finns på transparenssidan.

Den här texten är en del av hela skolstartspaketet, där du också hittar genomgångarna av betygsskalan och de andra förändringarna inför läsåret.

Vanliga frågor

När börjar de nya kursplanerna och den nya betygsskalan att gälla?

Nya läroplaner och kursplaner börjar användas från höstterminen 2028, och det nya betygssystemet träder i huvudsak i kraft den 1 juli 2028, samtidigt som grundskolan blir tioårig. Kommunal vuxenutbildning följer den 1 januari 2031. Det framgår av betänkandet om de nya läroplanerna och propositionen om betygssystemet.

Är den nya betygsskalan 1-10 beslutad eller bara ett förslag?

Den är beslutad. Riksdagen biföll propositionen om ett likvärdigt betygssystem den 9 juni 2026, enligt betänkandet. Skalan blir tio steg från 1 till 10 utan en skarp gräns för godkänt.

Vad händer med betygskriterierna?

Riksdagen har beslutat att kursplanerna ska innehålla betygs- och bedömningskriterier och att en sammantagen bedömning ska gälla alla betygssteg, vilket framgår av proposition 2025/26:194. Men de faktiska kriterietexterna är ännu inte skrivna. Enligt Skolverkets nyhet tar myndigheten fram förslagen, som kommer senare.

Rättas de nya nationella slutproven av min egen lärare?

Nej. Enligt propositionen om betygssystemet ska nationella slutprov införas i grundskola, specialskola, gymnasieskola och komvux på gymnasial nivå, och proven ska rättas centralt, alltså inte av lärare på den egna skolan.

Försvinner betygen F till A?

Ja, den nuvarande skalan ersätts av en skala 1-10 utan skarp godkäntgräns i grund- och gymnasieskolan. Det är beslutat via propositionen om ett likvärdigt betygssystem, med beslut den 9 juni 2026 enligt betänkandet. Vad förändringen innebär i praktiken går att läsa mer om i texten om den förändrade betygsskalan.

Vilka elever berörs först?

De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2028, och äldre bestämmelser gäller för undervisning som påbörjats dessförinnan. Nya behörighetskrav till gymnasiet tillämpas första gången vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031, enligt propositionen. Den detaljerade infasningen per årskull är i skrivande stund inte fullt klarlagd i primärkällorna.