Ny betygsskala 2026: det här vet vi

Frågan "ny betygsskala 2026" och "betygsskala förslag 2026" hör till de mest ställda i personalrummet just nu, och det korta svaret behöver sägas rakt: det är inte längre ett förslag. Riksdagen fattade den 9 juni 2026 beslut om ett nytt betygssystem genom att bifalla regeringens proposition 2025/26:197 "Ett likvärdigt betygssystem", vilket framgår av utskottets betänkande och kammarens beslut. Men, och det här är minst lika viktigt att hålla fast vid: reformen träder i kraft först om två år. Dagens skala F till A och dagens betygskriterier gäller oförändrat till dess. Den här texten reder ut exakt vad som är beslutat, när det händer, och vad du som lärare faktiskt bör och inte bör förbereda den här hösten.

Ny betygsskala 2026: det korta statusläget

Så här ser läget ut sommaren 2026, punkt för punkt. Det som beskrivs nedan är beslutad lag, inte längre en utredning eller ett remissförslag.

• Dagens A till F ersätts av en numerisk skala med tio steg, 1 till 10.
• Skalan har ingen skarp gräns för godkänt.
• Betyget F avskaffas.
• Reglerna träder i kraft 1 juli 2028 (för kommunal vuxenutbildning 1 januari 2031).

Kärnan i reformen är att en numerisk betygsskala med stegen 1 till 10 ska införas utan någon skarp gräns för godkänt, och att den ska gälla i de obligatoriska skolformerna och i de frivilliga skolformerna på gymnasial nivå. I samma proposition står att betyget F avskaffas och att dagens skarpa gräns mellan godkänt och icke godkänt tas bort. I stället för den dramatiska F-E-gränsen får skalan en jämnare trappa där en lägre nivå inte längre bär stämpeln underkänd på samma sätt.

Vad förslaget, nu beslutet, faktiskt innehåller

Reformen är mer än en ny skala. Några delar är värda att känna till redan nu, även om de inte påverkar din vardag förrän 2028.

Betygskriterierna knyts till de nya skalstegen i stället för till bokstäverna. I formuleringarna ersätts hänvisningen "minst motsvarar betyget E" med "lägst motsvarar betyget 4", enligt propositionens skrivningar om kriterier. Själva den pedagogiska logiken, att kunskaper bedöms mot beskrivna nivåer, är alltså densamma. Det är etiketten på nivåerna som byts ut.

Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare dessutom ha bedömningssamråd, och nationella slutprov införs i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå. Enligt regeringens redovisning av propositionen ska dessa slutprov rättas centralt. Till detta kopplas en ny modell för meritvärde: enligt propositionen ska ett meritvärde, som kombinerar elevens betygsvärde med resultat från nationella slutprov, ersätta betyg som urvalsgrund vid ansökan till högskolan. Meritvärdesmodellens exakta detaljer är fortfarande något man får läsa i propositionens fulltext snarare än sammanfatta här.

Regeringens motiv går som en röd tråd genom hela reformen. Enligt propositionen är syftet att betygen mer rättvisande ska spegla elevers ämneskunskaper, att motverka betygsinflation där elever får omotiverat höga betyg, och att öka likvärdigheten, eftersom Skolinspektionen konstaterat att betygssättningen inte är likvärdig mellan skolor.

Tidslinjen: när händer vad

Det här är den del som avgör vad du behöver göra nu, och svaret är lugnande. Beslutet är fattat, men verkstaden ligger några år fram.

• 9 juni 2026: riksdagen bifaller propositionen.
• 1 juli 2028: skollagsändringarna träder i kraft och eleverna börjar få betyg enligt det nya systemet.
• Våren 2029: de första nationella slutproven i gymnasieskolan.
• Våren 2031: de första nationella slutproven i grundskolan och specialskolan.
• 1 januari 2031: reglerna börjar gälla för kommunal vuxenutbildning.

Ikraftträdandet framgår av regeringens dokument, där ändringarna i skollagen i huvudsak träder i kraft den 1 juli 2028, med komvux 1 januari 2031. Skolverket bekräftar samma tidsplan och lägger till att slutproven genomförs från våren 2029 i gymnasieskolan och våren 2031 i grundskolan och specialskolan. Betygsreformen är dessutom parad med en separat läroplansreform: riksdagen beslutade den 3 juni 2026 om nya läro- och kursplaner, som börjar användas hösten 2028 när grundskolan blir tioårig. De två reformerna landar alltså i samma tidsfönster, och vad förändringen i kursplanerna betyder för din bedömning går att läsa i genomgången av de nya kursplanerna 2026.

Att beslutet inte var enhälligt

Det är värt att veta att reformen togs med invändningar. Riksdagen biföll systemet, men fyra partier, S, V, C och MP, lämnade reservationer. De ville bland annat säkerställa att det nya systemet inte leder till fortsatt utestängning från skolan, ha en samordnad plan för behörighetskrav och en parlamentarisk kommitté som följer införandet. Även Skolverket var delat i sitt stöd: i sitt remissyttrande tillstyrkte myndigheten en skala utan godkäntgräns men avstyrkte den föreslagna tidsplanen och förordade att införandet skjuts upp ett år för grundskolan och två för gymnasiet. Poängen för dig som lärare är inte att ta ställning i den striden, utan att förstå att detaljer i genomförandet kan komma att justeras längs vägen. Ramen ligger fast, finliret är inte färdigt.

Vad du bör, och inte bör, förbereda nu

Här är den viktigaste raden i hela texten: du behöver inte göra om någonting till den här skolstarten. Dagens skala F till A och dagens betygskriterier gäller fullt ut till och med läsåret 2027/28. Eleverna du möter i augusti 2026 ska få bokstavsbetyg enligt precis de kriterier du redan arbetar med.

Så här skulle jag lägga upp det:

• Fortsätt sätta betyg på dagens skala. Ingen elev betygssätts med siffror 1 till 10 förrän tidigast läsåret 2028/29.
• Håll dig informerad, men avstå från stora omställningar. Skolverket ska ta fram och pröva nya kriterier namngivna efter skalsteg, och några färdiga ämneskriterier finns inte publicerade sommaren 2026.
• Låt bli att skriva om lokala matriser eller planeringar till en skala som ännu inte har sina kriterier klara. Det arbetet blir enklare och säkrare när Skolverkets material finns på plats.
• Undvik alarmism i klassrummet. För dagens elever i åk 9 och på gymnasiet ändras ingenting under deras kvarvarande tid, och den tryggheten är värd att förmedla.

Med andra ord: läs på, men behåll lugnet. De två åren fram till ikraftträdandet är till för att skolan, Skolverket och läromedlen ska hinna ställa om ordentligt, inte för att du ska stressa fram en egen tolkning i förväg.

Bedomas perspektiv: behovet är detsamma oavsett skala

En sak ändras inte med en ny skala, och det är själva kärnuppgiften: att bedöma en elevtext konsekvent mot de kriterier som gäller. Vare sig nivåerna heter E och C eller 4 och 7 handlar bedömning om att koppla det eleven visar till en beskriven nivå, och att göra det likadant för alla elever och över tid. Det är precis där ett bedömningsstöd hör hemma. Bedoma läser elevtexten mot de kriterier som gäller i dag, pekar på var i progressionen texten ligger och motiverar sig med kriteriernas egna ord. I den senaste mätningen, 466 elevtexter mot den motor som körs i produktion (mätdatum 2026-07-05), låg indikationen inom ett betygssteg från lärarens egen bedömning i 84,5 procent av fallen, med upp till 90 procents överensstämmelse i svenska. Hela metoden redovisas öppet på transparenssidan.

Indikationen är just en indikation. Verktyget är byggt enligt EU AI Act som ett beslutsstöd, och betyget sätter alltid du. När den nya skalan väl har sina kriterier på plats är själva arbetssättet detsamma: konsekvent läsning mot gällande norm. Vill du pröva hur det känns på en avidentifierad elevtext gör du det direkt i analysverktyget. Den här artikeln är en del av hela skolstartspaketet, där också mobilfri skola, nya kursplaner och EU:s AI-regler gås igenom inför hösten.

Vanliga frågor

När införs det nya betygssystemet?

Beslutet fattades av riksdagen 9 juni 2026, men ändringarna i skollagen träder i kraft först 1 juli 2028 (för kommunal vuxenutbildning 1 januari 2031). Det är då eleverna börjar få betyg enligt det nya systemet, vilket bekräftas av Skolverkets förberedelsesida. Fram till dess gäller dagens skala.

Försvinner betyget F och bokstavsbetygen A till F?

Ja. Enligt propositionen avskaffas betyget F, och A till F ersätts av en numerisk skala 1 till 10 utan skarp godkäntgräns. Men bokstavsbetygen används fortfarande fram till att reformen träder i kraft 2028.

Hur många betygssteg blir det och vad ersätter godkäntgränsen?

Tio steg, 1 till 10. Det finns ingen skarp godkänt- eller icke godkänt-gräns. I stället uttrycks kriterier som att kunskaperna "lägst motsvarar betyget 4" i stället för det tidigare "minst motsvarar betyget E", enligt propositionen.

Vad är bedömningssamråd som lärare ska ha?

Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Det är ett obligatoriskt moment i det beslutade systemet, enligt regeringens redovisning av propositionen. Formen och detaljerna kring hur samrådet ska gå till i praktiken hör till det som ännu inte är fullt utformat.

Hur påverkas antagningen till högskolan?

Ett nytt meritvärde ersätter betyg som urvalsgrund vid högskoleansökan. Enligt propositionen består meritvärdet av elevens betygsvärde plus resultat från centralt rättade nationella slutprov. Detaljerna i modellen bör läsas i propositionens fulltext.

Varför ändras betygssystemet?

Regeringens motiv är att motverka betygsinflation, där elever får omotiverat höga betyg, och att öka likvärdigheten, eftersom Skolinspektionen konstaterat att betygssättningen inte är likvärdig mellan skolor. Det framgår av propositionen.