Pirls: läsning i skolan minskar, drygt en timme i veckan

Kort svar: det här visar Skolverkets Pirls-fördjupning

Skolverket publicerade den 16 juni 2026 rapporten Läsning på ojämlika villkor (rapport 2026:8), en fördjupad analys av Pirls 2001 till 2021 tillsammans med en fallstudie på 19 grundskolor. Huvudfyndet: tiden för läsning och läsaktiviteter i skolan i årskurs 4 har enligt lärarna minskat med drygt 25 procent mellan 2011 och 2021. Det motsvarar 65 minuter per vecka, eller cirka 40 timmar per läsår.

Samtidigt har hemmet försvagats som läsmiljö, med färre böcker, färre biblioteksbesök och mindre läsning bland vårdnadshavare. Majoriteten av fjärdeklassarna läser mindre än 30 minuter på fritiden en vanlig skoldag. Undervisningsrådet Sepideh Westerberg i pressmeddelandet: "Vi ser att läsningen har gått ner på bred front bland elever i Sverige över tid".

Resultaten är fortfarande goda i nordisk jämförelse, men nästan var femte elev i årskurs 4 når inte den nivå där eleven kan se helheten i en text och i viss utsträckning läsa mellan raderna. Andelen var 10 procent 2001 och 19 procent 2021.

Drygt en timme mindre i veckan, och tappet kom före pandemin

Siffran kommer från Pirls lärarenkät, där lärare i svenskämnena anger hur mycket tid de lägger på läsning och läsaktiviteter en vanlig skolvecka, schemalagd eller inte.

Det stora tappet, 81 minuter, kom mellan 2011 och 2016. Det talar enligt Skolverket för att tappet inte kan förklaras av pandemin, och det skedde trots att det garanterade antalet timmar i svenskämnena inte minskat. Någon säker förklaring finns inte. Rapporten nämner ökad digitalisering, att elever oftare får lyssna på text i stället för att läsa, och ett minskat fokus på skönlitterär läsning under skoltid som möjliga faktorer.

År 2011 hade skolor med lägre grad av hemresurser mer lästid än skolor med högre grad, det vill säga skolan kompenserade. År 2021 är den skillnaden nästan borta.

Hemmet och fritiden: färre böcker, men fler samtal

Rapporten delar in skolorna i fyra lika stora grupper efter elevernas genomsnittliga hemresurser enligt Pirls index. I fjärdedelen med lägst hemresurser har hälften av eleverna högst 25 böcker hemma 2021, jämfört med 40 procent i Danmark, 39 i Finland och 37 i Norge. Var tredje elev i dessa skolor saknar eget rum. Tillgången till egen dator eller surfplatta skiljer däremot bara omkring 5 procentenheter mellan grupperna.

Biblioteksvanorna har fallit i båda ändar av skalan. Andelen elever vars vårdnadshavare besöker bibliotek med barnet minst en gång i månaden sjönk från 63 till 47 procent i skolorna med lägst hemresurser mellan 2001 och 2021, och från 66 till 28 procent i skolorna med högst. Westerberg konstaterar att "läsfrämjande faktorer både i skolan och i hemmet har försvagats".

Det finns motbilder. Vårdnadshavare pratar oftare med barnet om vad det läser än 2001, och 89 procent av eleverna i skolorna med lägst hemresurser instämmer i att de tycker om det de läser i skolan. Rapporten beskriver det som en styrka att ta vara på.

Fallstudien: när anpassningarna äter upp läsningen

Fallstudien omfattar 19 skolor med årskurs 4 i två storstadskommuner, med intervjuer av nio skolledare och nio lärare i resurssvaga områden. Skolverket understryker att den inte är generaliserbar utan ska läsas som illustrativa exempel.

Lärare och rektorer beskriver att undervisningen läggs på den nivå där majoriteten av klassen befinner sig, och att åldersadekvata texter ibland väljs bort för att språket inte räcker. Ljudböcker används oftare i skolorna i resurssvaga områden, medan eleverna i resursstarka områden oftare får läsa längre kapitelböcker och läsa tyst för sig själva.

En rektor formulerar risken: "läsandet ska ingå i alla ämnen. Därför att det är ju väldigt lätt när man jobbar i språksvaga områden, att man kanske anpassar bort läsningen av välvilja." Skolverkets bedömning är att läsförmågan och språkkunskaperna riskerar att inte utvecklas i samma utsträckning om läsning i alltför hög grad ersätts av ljudböcker, bildstöd och förenklade presentationer.

Konsekvenserna syns i andra ämnen. En rektor om skolans analys av svaga resultat på nationella provet i matematik: "Jo, uppgifterna där de behövde kunna läsa för att förstå uppgifterna. Där sprack det."

Norden: färre skoldagar, färre timmar än Danmark och Norge, större spridning

Rapporten kompletterar Pirls med OECD-statistik för mellanstadiet, som Skolverket vill se som storleksordningar snarare än exakta mått.

Sverige är det enda landet i jämförelsen där eleverna har fler lediga dagar än skoldagar. Finska elever går en dryg vecka längre, norska två veckor och danska drygt fyra veckor längre per år. Samtidigt lägger Sverige störst andel av tiden på svenskämnena: det är inte prioriteringen som skiljer, utan den totala tiden.

Spridningen är den andra avvikelsen. Skillnaden i medelpoäng mellan skolorna med högst och lägst hemresurser är 70 poäng i Sverige, mot 41 i Danmark, 37 i Finland och 39 i Norge. Skolorna med högst hemresurser ligger kvar på 578 poäng, samma som 2001. Skolorna med lägst har gått från 531 till 508.

Vad rapporten inte säger

Pirls-datan är från 2021. Pirls 2026 pågår och publiceras hösten 2027, så det här är den senaste bilden av läsningen i årskurs 4, men den är fem år gammal. Rapporten pekar själv på senare mätningar från Mediemyndigheten som visar att nedgången i daglig läsning bland 9 till 11-åringar avstannat, med reservation för att frågorna är olika formulerade.

Rapporten handlar inte om undervisningskvalitet, det skriver Skolverket rakt ut. Den säger ingenting om att lärare i resurssvaga områden undervisar sämre; tvärtom påpekar Skolverket att resultatskillnader mellan skolor inte behöver spegla skolornas kvalitet, och hänvisar till forskning som visar att de till största delen beror på elevers olika förutsättningar.

Tidsminskningen är signifikant på totalen men inte uppdelad på skolgrupper, och enkätdatan bygger på självskattningar. Hemenkäten hade ett bortfall på 42 procent, högre bland vårdnadshavare till elever med låg socioekonomisk bakgrund. Skolverket bedömer att jämförelsen mellan skolgrupper begränsar effekten och att kontrollanalyser för delar av rapporten visar försumbara fel, men ha det i minnet när enskilda procentsatser citeras.

Pirls mäter årskurs 4. Att fallet fortsätter bland 15-åringar visar Pisa 2025, publicerad i september. De två studierna beskriver samma rörelse från varsin ände av grundskolan.

Vad det betyder för dig som undervisar och bedömer i åk 4 till 9

Lästid är en undervisningsresurs, inte en paus. Rapportens tydligaste budskap är att läsningen behöver få större plats, i alla ämnen och inte bara i svenskan. Fyrtio timmar per läsår är mycket mängdträning som försvunnit, och rapporten kopplar mängdträning direkt till resultat.

Anpassa formen, inte kravet. En lärare i fallstudien: "Man får inte förenkla för mycket för då får de inte med sig det nya språket." Höga förväntningar i kombination med språklig stöttning är rapportens rekommendation. Kriterierna ligger fast; det är vägen dit som anpassas. Hur det ser ut i svenska som andraspråk har vi skrivit om separat.

Läs betygskriterierna som beskrivningar av läsförmåga. Pirls mellannivå, att se helheten, följa händelseförlopp och i viss utsträckning läsa mellan raderna, påminner om steget mellan att återge och att tolka i kriterierna för årskurs 6. Matriserna för årskurs 4 till 6 visar formuleringen i ditt ämne, och inför proven finns en genomgång av bedömningen i årskurs 6.

Bedömningen formar självbilden. Rapporten påpekar att elever med svagare socioekonomisk bakgrund oftare internaliserar negativa stereotyper om sin förmåga, och att lärarens förväntningar, återkoppling och bedömningar kan förstärka dem. Det talar för motiveringar som pekar på vad texten gör, inte bara vad den saknar. Ett upplägg finns på bedöma elevtexter.

Glöm inte toppen. En tredjedel av eleverna i skolorna med lägst hemresurser når hög eller avancerad nivå i Pirls. Rapporten varnar för att just de får för lite stimulans när undervisningen läggs efter majoriteten.

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon i det arbetet. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Beslutet är alltid ditt.

Källor

• Läsning på ojämlika villkor. En fördjupning av Pirls och inblick i skolors vardag, Skolverket, rapport 2026:8 (pdf), samt rapportens publikationssida.
• Elever läser allt mindre i skolan, Skolverkets pressmeddelande 16 juni 2026.

Vanliga frågor

Vad är Pirls?

Pirls (Progress in International Reading Literacy Study) mäter läsförståelse och attityder till läsning i årskurs 4, vart femte år sedan 2001. Den senaste mätningen är från 2021; Pirls 2026 publiceras hösten 2027.

Hur mycket har läsningen i skolan minskat?

Enligt lärarenkäten i Pirls minskade tiden för läsning och läsaktiviteter i årskurs 4 med drygt 25 procent mellan 2011 och 2021, från 252 till 187 minuter per vecka. Det största tappet kom mellan 2011 och 2016.

Betyder rapporten att skolor i utsatta områden gör ett sämre jobb?

Nej. Rapporten fokuserar inte på undervisningskvalitet, skriver att resultatskillnader mellan skolor inte behöver spegla skolornas kvalitet och hänvisar till forskning som förklarar dem till största delen med elevernas olika förutsättningar. Fallstudien lyfter fram skolornas kompensatoriska arbete som exempel för andra.

Gäller det här även högstadiet?

Pirls mäter bara årskurs 4. Men Pisa 2025 visar att nedgången fortsätter bland 15-åringar, och en lärare i fallstudien beskriver att ämnestexterna i NO och SO redan är svåra på mellanstadiet och blir en utmaning på högstadiet.