Nya betygsskalan 1-10: det här gäller fram till 2028

Det här beslutade riksdagen den 9 juni 2026

Riksdagen sa ja till regeringens proposition 2025/26:197, Ett likvärdigt betygssystem. Beslutet innehåller fyra stora förändringar.

En ny betygsskala med tio steg. Betyg ska sättas i en skala med tio betygssteg från 1 till 10, där 10 är det högsta betyget och 1 det lägsta. Skalan har ingen skarp gräns för godkänt. Den införs i de obligatoriska skolformerna och i skolformerna på gymnasial nivå: grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå.

Nationella slutprov. Nationella slutprov införs i grundskolan, specialskolan, gymnasieskolan och komvux på gymnasial nivå, och proven ska rättas centralt. De ersätter på sikt dagens nationella prov i de berörda skolformerna.

En ny meritvärdesmodell. Meritvärdet vid antagning ska bestå dels av den sökandes betygsvärde, dels av resultatet från nationella slutprov. Syftet är att motverka betygsinflation och göra antagningen mer rättvis mellan skolor. För behörighet till ett nationellt program i gymnasieskolan krävs ett meritvärde om lägst 4 från grundskolan.

Obligatoriska bedömningssamråd. Vid slutlig betygssättning i ett ämne ska lärare ha bedömningssamråd. Sambedömning går alltså från rekommendation till krav, en linje vi känner igen från arbetet med sambedömning av nationella prov.

Beslutet togs samma vecka som riksdagen även klubbade nya läroplaner. Den 3 juni 2026 beslutades propositionen om nya läroplaner, prop. 2025/26:194, som också börjar tillämpas höstterminen 2028, samtidigt som grundskolan blir tioårig. Betygsreformen och läroplansreformen landar alltså vid samma tidpunkt. Vi har skrivit mer om vad de nya kursplanerna betyder för bedömningen och om hur beskeden om betygsskalan växte fram.

Hela riksdagsbehandlingen finns i betänkande 2025/26:UbU26.

Skalan 1-10 jämfört med dagens A-F

Dagens sex betygssteg blir tio. Fler steg ger mer utrymme att beskriva var en elev faktiskt befinner sig, i stället för de stora kliv som dagens skala tvingar fram. Den som i dag arbetar med skillnaden mellan E, C och A vet hur mycket som ryms inom ett enda betygssteg.

F och godkäntgränsen. Den största principiella skillnaden är att den skarpa godkäntgränsen försvinner. Det finns inget formellt underkänt betyg i den nya skalan. Även en elev med små kunskaper i ett ämne får ett siffervärde, i stället för dagens F. En nivå för godtagbara kunskaper finns dock kvar som riktmärke: i utredningen bakom reformen, Ett likvärdigt betygssystem, SOU 2025:18, beskrivs betygen 4 och 5 som betyg som visar godtagbara kunskaper. För behörighet till gymnasieskolans nationella program krävs enligt riksdagsbeslutet ett meritvärde om lägst 4.

E-tröskeln försvinner. I dag måste alla delar av kriterierna för E vara uppfyllda för att eleven ska få ett godkänt betyg, medan betygen däröver sätts genom sammantagen bedömning. I det nya systemet gör läraren en sammantagen bedömning fullt ut och sätter med stöd av betygskriterierna det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Logiken liknar den som redan i dag gäller för de sammansatta betygen D och B, men den utsträcks till hela skalan.

Betygskriterier knyts till skalan. Betygskriterier ska finnas även i det nya systemet. Exakt hur skalstegen beskrivs, och vilka steg som får egna kriterier, tar Skolverket fram inför 2028.

Exakta översättningar finns inte. Jämförelser i stil med att ett visst sifferbetyg motsvarar ett visst bokstavsbetyg går inte att göra i dag, och kommer sannolikt aldrig att bli officiella. Skalorna bygger på olika principer.

Tidslinjen: från beslut till betygssystem 2028

Så här ser tidslinjen ut, enligt riksdagsbeslutet och Skolverkets samlingssida om förberedelserna. Detaljer kan justeras när föreskrifter och övergångsregler faller på plats.

3 och 9 juni 2026. Riksdagen beslutar om nya läroplaner (prop. 2025/26:194) respektive nytt betygssystem (prop. 2025/26:197).

Läsåren 2026/27 och 2027/28. Skolverket, som fick regeringens uppdrag i oktober 2025, förbereder införandet: nya betygskriterier, föreskrifter och stödmaterial tas fram, och ett nytt nationellt provsystem byggs upp. Konstruktionen av slutproven inleds enligt Skolverkets planering i januari 2027. Under hela perioden gäller dagens skala A-F fullt ut, och dagens nationella prov skrivs som vanligt. Aktuella provdatum hittar du på vår sida om nationella provens datum.

1 juli 2028. Lagändringarna träder i kraft. Den nya betygsskalan tillämpas på utbildning som påbörjas höstterminen 2028. Samtidigt börjar de nya läroplanerna gälla och grundskolan blir tioårig: förskoleklassen ersätts av en ny årskurs 1 och alla årskurser byter nummer, utan att någon elev hoppar över ett år.

Elever i avslutande årskurser fortsätter med A-F. Enligt Skolverket införs den nya skalan hösten 2028 i årskurs 1-8 i grundskolan och anpassade grundskolan, i årskurs 1-9 i specialskolan och i årskurs 1-7 i sameskolan. Elever i de högsta årskurserna, liksom gymnasieelever som påbörjat sin utbildning före hösten 2028, slutför enligt äldre bestämmelser med betygen A-F.

Våren 2029. De första nationella slutproven genomförs i gymnasieskolan.

1 januari 2031. Det nya systemet börjar gälla i komvux på gymnasial nivå.

Våren 2031. De första nationella slutproven genomförs i grundskolan och specialskolan.

2031. De första elevkullarna lämnar grundskolan och gymnasieskolan med meritvärden enligt den nya modellen. De nya behörighets- och meritvärdesreglerna tillämpas vid antagning till utbildning som påbörjas efter den 30 juni 2031.

Nya betygsskalan på gymnasiet

Ja, den nya betygsskalan gäller även gymnasieskolan. Elever som börjar gymnasiet höstterminen 2028 blir de första som får betyg enligt skalan 1-10, och de tar examen 2031 med meritvärden enligt den nya modellen.

Elever som påbörjat sin gymnasieutbildning före hösten 2028 slutför den enligt dagens bestämmelser, med betygen A-F. Under några läsår kommer gymnasieskolor alltså att arbeta med två skalor parallellt, för olika elevkullar.

För komvux på gymnasial nivå införs det nya systemet senare: enligt riksdagsbeslutet gäller det från den 1 januari 2031.

Värt att notera är att gymnasieskolan redan är mitt i en annan omställning: Gy25 med ämnesbetyg infördes för elever som började hösten 2025. Betygsreformen 2028 byter alltså skala i ett system som nyss bytt struktur. För dig som bedömer längre elevtexter på gymnasiet är grunduppdraget detsamma genom båda reformerna: att värdera text mot kriterier. Vår genomgång av progressionsorden i svenska visar hur den värderingen är uppbyggd i dagens system.

Det här ändras inte

Mitt i en stor reform är det lätt att missa hur mycket som ligger fast.

Läraren sätter betygen. Enligt skollagen 3 kap. 16 § beslutas betyg av den eller de lärare som bedriver undervisningen. Det gäller i dag och det gäller efter 2028. Varken nationella slutprov eller bedömningssamråd flyttar beslutet från läraren.

Betygsstarten ligger kvar. Betyg sätts i dag från och med höstterminen i årskurs 6, och ingen ändring av betygsstarten ingår i betygsbeslutet. När grundskolan blir tioårig byter årskurserna nummer, så själva beteckningen blir en annan. Skolverket preciserar detaljerna inför 2028.

Sammantagen bedömning är redan här. Sedan 2022 gäller sammantagen bedömning vid betygssättning, med undantag för E-tröskeln. Reformen 2028 fullföljer den principen snarare än bryter med den.

Fram till den 1 juli 2028 gäller dagens system fullt ut. Skala A-F, dagens betygskriterier, dagens nationella prov. Ingenting i riksdagsbeslutet påverkar de betyg du sätter höstterminen 2026 eller vårterminen 2027.

Redan satta betyg fortsätter gälla. Betyg i A-F-skalan skrivs inte om och räknas inte om till siffror. Slutbetyg och examensbevis behåller sin giltighet.

Vad du som lärare bör göra nu

Kort svar: ingenting förhastat.

Undervisa och bedöm mot nuvarande kriterier. Dagens läroplaner och betygskriterier gäller fullt ut till och med läsåret 2027/28. Att börja tänka i tiogradiga termer nu vore att bedöma mot styrdokument som inte finns än.

Följ Skolverkets besked, inte rykten. Skolverket har regeringens uppdrag att förbereda införandet och kommer att publicera betygskriterier, kommentarmaterial och stöd innan det nya systemet träder i kraft. Skolverkets samlingssida om förberedelserna är den bästa primärkällan.

Fortsätt bygga bedömarvana. Bedömningssamråd blir obligatoriska vid slutlig betygssättning i det nya systemet. Att träna strukturerad sambedömning redan nu är den bästa förberedelsen, oavsett skala. Vår checklista för bedömningsarbetet under höstterminen och våra bedömningsmatriser är byggda för dagens system, och det är precis där du ska vara nu.

Ny i yrket? Reformen ändrar inte det grundläggande hantverket. Guiderna om att sätta betyg som ny lärare och att sätta betyg i årskurs 6 för första gången gäller hela vägen fram till 2028, och det mesta i dem gäller även därefter.

Likvärdigheten: därför görs reformen

Regeringens motiv för reformen är att betygen ska spegla elevers kunskaper mer rättvist och att betygsinflation ska motverkas. Bakgrunden är väl belagd: betyg sätts i dag olika på olika skolor, och elever med likvärdiga kunskaper kan få olika betyg beroende på var de går.

Det är viktigt att läsa den bakgrunden rätt. Den handlar inte om att enskilda lärare brister. Att bedöma till exempel en elevtext är genuint svårt, och två erfarna bedömare landar ofta olika på samma text. Det är därför sambedömning och ombedömning finns som mekanismer i systemet. När Skolinspektionen ombedömde nationella prov 2017 skilde sig ombedömarens bedömning från ursprungsbedömarens i 60 procent av fallen i svenska och engelska, och skillnaderna var störst i uppsatsdelarna (rapporten Ombedömning av nationella prov 2017). Riksrevisionen konstaterade i sin granskning av statens insatser för likvärdig betygssättning (RiR 2022:22) att det fortfarande finns stora skillnader mellan betyg och resultat på nationella prov, och rekommenderade regeringen att utreda hur betygssättningen kan bli mer likvärdig.

Reformens svar är strukturellt: centralt rättade slutprov som ankare, meritvärden som väger in provresultat och obligatoriska bedömningssamråd. Alltså mer stöd runt lärarens bedömning, inte mindre förtroende för den. Vi har skrivit mer om forskningen bakom detta i vår artikel om mellan-bedömarreliabilitet.

Bedoma och den nya skalan

Bedoma är ett bedömningsstöd som analyserar elevtexter mot Skolverkets betygskriterier. Det bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och det är byggt enligt EU AI Act som beslutsstöd: läraren fattar alltid beslutet.

För reformen betyder det något enkelt. Kriterierna är grunden oavsett skala. Så länge dagens betygskriterier gäller analyserar Bedoma mot dem, och när Skolverket publicerar nya styrdokument inför 2028 uppdaterar vi mot dem när de kommer. I våra jämförelser når analysen upp till 90 procents överensstämmelse med lärarens bedömning, mätt mot tusentals bedömda elevtexter, och hela metoden finns öppet redovisad på transparenssidan.

Vill du se hur det fungerar kan du titta på en färdig exempelanalys i demon eller prova själv. Gratisplanen ger 15 analyser i månaden.

Så hålls den här sidan uppdaterad

Den här sidan är en referenssida, inte en nyhetsartikel. Vi uppdaterar den när nya besked kommer: när Skolverket publicerar de nya betygskriterierna, när föreskrifter och stödmaterial släpps, när detaljer i övergångsbestämmelserna klarnar och om tidsplanen justeras. Senast uppdaterad 11 augusti 2026.

Primärkällor: proposition 2025/26:197, betänkande 2025/26:UbU26 och Skolverkets förberedelsesida.

Vanliga frågor