Hoppa till huvudinnehåll
bedoma.se
Alla inlägg
8 min läsningAv , grundare av Bedoma

Nya betygskriterier 2028: så ser Skolverkets förslag ut

Skolverkets kursplaneförslag har fem kunskapsnivåer på skalan 1 till 10, lika i alla ämnen med betyg. Remissen pågår till och med 20 januari 2027.

De nya betygskriterierna i Skolverkets kursplaneförslag, som ska gälla från höstterminen 2028, består av fem kunskapsnivåer på skalan 1 till 10, från begränsade till utmärkta kunskaper, och texten är likadan i alla ämnen där betyg sätts. Det finns alltså inga ämnesspecifika beskrivningar av varje betygssteg. Måttstocken ligger i stället i kursplanens mål och innehåll för stadiet. Här går vi igenom vad som står under rubriken, hur det skiljer sig från dagens kriterier, vad det betyder när du ska motivera ett betyg och vad som redan är beslutat.

Vad står under rubriken Betygs- och bedömningskriterier?

Kursplanernas struktur är beslutad av riksdagen och har fem delar: syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt sist betygs- och bedömningskriterier. Undantaget är grundläggande svenska, som får en annan struktur och inga kriterier. Enligt Skolverkets konsekvensutredning är kriterieavsnittet mallat och likadant i alla kursplaner där betyg sätts, och i förslagen i svenska, engelska och matematik står samma text.

Läraren ska sätta "det betyg som sammantaget bäst motsvarar elevens kunskaper", och betyget ska uttrycka "i vilken utsträckning elevens kunskaper motsvarar mål och innehåll för stadiet". Sedan följer fem nivåbenämningar.

BetygKunskapsnivå i förslaget
10Utmärkta kunskaper
8 och 9Mycket goda kunskaper
6 och 7Goda kunskaper
4 och 5Godtagbara kunskaper
1 till 3Begränsade kunskaper

Skalan har ingen godkäntgräns: enligt Skolverket uttrycker alla betyg en nivå av kunskaper. Mer om skalan finns på sidan om den nya betygsskalan.

Fyra av de fem nivåerna rymmer två eller tre betyg, men förslaget beskriver inte vad som skiljer 8 från 9 eller 4 från 5. Stöd just för den gränsdragningen nämns inte i remissunderlaget, men Skolverket har ett regeringsuppdrag att ge lärare konkret stöd i hur reformen ska tillämpas.

Vilka bedömningskriterier gäller i årskurser utan betyg?

I årskurser där betyg inte sätts gör läraren en sammantagen bedömning i relation till mål och innehåll för stadiet, eller i förekommande fall årskursen eller årskurserna. Där finns bara två nivåer: godtagbara kunskaper och begränsade kunskaper.

I svenska, svenska som andraspråk och matematik delas lågstadiet upp i flera intervall. Förslagen i svenska och matematik har egna avsnitt för årskurs 1, årskurs 2 samt årskurs 3 och 4. Vilka årskurser som får betyg anger kursplanetexten inte själv.

Hur skiljer sig förslaget från dagens kriterier i Lgr22?

I dag sätts betyg på skalan A till F, och läraren bedömer elevens kunskaper i förhållande till detaljerade betygskriterier, skriver Skolverket. Kriterierna är ämnesspecifika och innehåller värdeord. Hur värdeorden skiljer E, C och A åt går vi igenom i Skillnaden mellan E, C och A.

DelDagens kriterier i Lgr22Från höstterminen 2028
SkalaA till F1 till 10, utan godkäntgräns (beslutat)
Kriteriernas formÄmnesspecifika skrivningar med värdeordFem nivåbenämningar, samma i alla ämnen med betyg (förslag)
Sammantagen bedömningGäller betygen D till AGäller alla betygssteg (beslutat)
Det läraren bedömer motDetaljerade betygskriterierMål och innehåll för stadiet, med kriterierna som stöd

Att den sammantagna bedömningen gäller alla steg innebär enligt Skolverket att du kan kompensera svagare kunskaper inom ett kunskapsområde med starkare kunskaper inom ett annat. Hur de sammansatta betygen fungerar i dag beskriver vi i De sammansatta betygen D och B.

Svenska som andraspråk visar vad som händer. I dagens kursplan står det i betygskriterierna för varje betygssteg från och med årskurs 6 att elevens texter "kan i olika grad innehålla andraspråksdrag beroende på den innehållsliga och tankemässiga komplexiteten". Med den tiogradiga skalan försvinner formuleringen. Skolverket bedömer att det kan medföra "negativa konsekvenser för eleverna när det gäller lärares bedömningar" och föreslår liknande skrivningar under mål och innehåll, i kunskapsområdena Skrivande och Muntlig kommunikation för årskurs 5 till 7 och 8 till 10.

Hur motiverar du ett betyg mot fem kunskapsnivåer?

Eftersom kriterierna bara anger nivåer får motiveringen bygga på mål och innehåll. Skolverket föreslår att mål och innehåll i stadier med betyg formuleras så att de går att använda över hela skalan. Kunskapen som beskrivs ska kunna "innehas på många olika nivåer när det gäller bredd och djup", och du kan kombinera kvantitativa och kvalitativa bedömningar.

Ta svenska i årskurs 8 till 10. Där ska eleverna i slutet av stadiet kunna "skriva sammanhängande texter som i huvudsak följer regler för språkriktighet, med tydlig struktur och varierat språk". Formuleringen har egna kvalitetsord, som i huvudsak och tydlig. Som vi läser förslaget utgår du från dem och beskriver hur brett och djupt eleven visar det formuleringen tar upp.

Betyget ska enligt Skolverket grundas på ett brett och varierat underlag. När du värderar det bör du ta hänsyn till hur relevant det är, vilken undervisning som har bedrivits och vilka delar av innehållet som ges särskild tyngd i kursplanen. Skolverket föreslår att särskilt viktigt innehåll pekas ut med fraser som "behandlas ingående", "övas återkommande" och "med särskild betoning på", medan perifert innehåll kan beskrivas som något undervisningen behandlar översiktligt. Vi tolkar det som att de utpekade delarna är de som ges särskild tyngd.

Vår läsning är att en motivering som håller mot förslaget behöver göra fyra saker.

  • Peka på de formuleringar i mål och innehåll för stadiet som underlaget visar.
  • Beskriva bredden och djupet i det eleven visar, inte bara om något finns med.
  • Väga innehåll som kursplanen markerar som särskilt viktigt tyngre än det som behandlas översiktligt.
  • Visa var starkare kunskaper väger upp svagare, eftersom den sammantagna bedömningen gäller alla steg.

Enligt förslaget till läroplanens inledande delar, som bygger på Läroplansutredningens betänkande, ska du också klargöra för eleverna "vilka bedömningssituationer som syftar till att utgöra väsentliga delar av betygsunderlaget". I årskurs 10 ska lärare i samma ämne på en skolenhet samråda om sina bedömningar, dock inte inför terminsbetyg eller när bara en lärare undervisar i ämnet. Resultaten på de nationella slutproven ser du inte när du sätter betyg, bara samlade resultat på skol-, klass- och programnivå i efterhand. Motiveringen måste alltså stå på ditt eget underlag.

Arbetar du med bedömningsmatriser där E, C och A står sida vid sida, ger förslagets nivåbenämningar enligt vår bedömning inget att fylla kolumnerna med. Då får kunskapsområdena i mål och innehåll bära matrisen.

Vad är beslutat och vad är förslag?

Riksdagen beslutade den 9 juni 2026 om en tiogradig betygsskala där 1 är lägst och 10 högst. I propositionen Ett likvärdigt betygssystem bedömer regeringen att betygskriterierna bör regleras på förordningsnivå och uttryckas med de fem nivåerna i tabellen ovan. Kursplanernas struktur och principer har riksdagen också beslutat, och remissen omfattar dem inte.

Själva kursplanerna är Skolverkets förslag. Remissen pågår till och med 20 januari 2027, och den 14 maj 2027 lämnar Skolverket färdiga förslag till regeringen, som sedan beslutar om läroplanen. Formuleringarna i mål och innehåll kan alltså fortfarande ändras. Enligt Skolverket börjar kursplanerna och skalan gälla höstterminen 2028. Fram till dess sätter du betyg mot dagens kriterier, och elever som då går i årskurs 9 och 10 går klart enligt det tidigare betygssystemet.

I konsekvensutredningen pekar Skolverket på risker, till exempel för svenska som andraspråk, men bedömer också att färre detaljer i kriterierna bör minska behovet av undantagsbestämmelsen och att förslagen kan vara särskilt gynnsamma för elever med funktionsnedsättning. Hur remissinstanserna ser på kriterierna kommer att framgå av remissvaren, som Skolverket publicerar löpande på remissidan. Vad remissen omfattar och hur du lämnar egna synpunkter går vi igenom i Nya kursplaner på remiss.

Bedoma analyserar elevtexter mot Skolverkets nuvarande betygskriterier och visar en indikation med motivering, kriterium för kriterium. Hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan.

Källor

Vanliga frågor

Finns det ämnesspecifika betygskriterier i de nya kursplanerna?

Nej, inte i förslaget. Avsnittet Betygs- och bedömningskriterier är likadant i alla kursplaner där betyg sätts och anger bara fem kunskapsnivåer. Det ämnesspecifika står i mål och innehåll för varje stadium.

Är betyget 1 ett underkänt betyg?

Nej. Skalan har ingen godkäntgräns, och enligt Skolverket uttrycker alla betyg en nivå av kunskaper. Betygen 1 till 3 motsvarar begränsade kunskaper.

Vad skiljer betyget 6 från betyget 7?

Det framgår inte av förslaget. Båda motsvarar goda kunskaper, och kursplanerna beskriver inte stegen inom en nivå. Du gör en sammantagen bedömning mot mål och innehåll för stadiet.

Kan jag lämna synpunkter på betygskriterierna?

Du kan lämna synpunkter på innehållet i kursplanerna till och med 20 januari 2027, men inte på struktur och principer som riksdagen redan har beslutat. Enligt konsekvensutredningen anger propositionen Ett likvärdigt betygssystem hur kriterierna ska uttryckas. Om avsnittet därmed räknas till det beslutade framgår inte av remissidan.

När börjar de nya kriterierna gälla?

Enligt Skolverket börjar de nya kursplanerna och betygsskalan gälla höstterminen 2028. Elever som då går i årskurs 9 och 10, motsvarande dagens årskurs 8 och 9, går klart enligt det tidigare betygssystemet.

Vill du prova AI-stödd bedömning? Kom igång med Bedoma . 15 analyser per månad, alla ämnen och kurser.

Läs vidare: AI-bedömning i skolan, hela guiden · jämför AI-bedömningsverktyg · betygskriterier och matriser per ämne