Nya kursplaner på remiss: datum, beslut och hur du svarar

Kort svar: remissen öppnar 9 november och stänger 20 januari

Skolverket meddelade den 21 augusti 2026 att förslagen till nya läro- och kursplaner går ut på remiss den 9 november. Remissen är öppen till och med den 20 januari. Under den perioden ligger förslagen på Skolverkets webbplats, och alla berörda kan sätta sig in i hur de är upplagda och lämna synpunkter. Därefter bearbetar Skolverket synpunkterna och redovisar färdiga förslag för regeringen den 14 maj.

Ramarna är redan satta. Riksdagen beslutade den 3 juni 2026 om ändringar i skollagen och om principer för de nya läro- och kursplanernas struktur och innehåll. Kursplanerna ska bestå av fem delar: syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier. De börjar gälla hösten 2028, samtidigt som grundskolan blir tioårig.

Remissen gäller alltså inte om det blir nya kursplaner, utan hur de cirka 80 kursplanerna formuleras. Fram till hösten 2028 bedömer du mot dagens betygskriterier.

Varför remissen flyttades till november

Skolverket hade tidigare annonserat att förslagen skulle gå ut i slutet av oktober. Både Skolverket och den expertgrupp som regeringen tillsatt påpekade att tidplanen var för snäv, och regeringen gav myndigheten mer tid.

Ulrica Dahlén, enhetschef på Skolverket, kommenterade beskedet så här: "Att ta fram nya läroplaner och cirka 80 kursplaner som påverkar lärare och elever under lång tid framöver är en viktig och komplex uppgift som tar tid. Vi har tidigare påpekat att tidplanen är för snäv och välkomnar därför möjligheten att få ytterligare några veckor till att skriva och kvalitetssäkra läro- och kursplanerna tillsammans med expertgruppen."

Tidslinjen från uppdrag till ikraftträdande

Remissperioden spänner över jullov och terminsstart. Ett ämneslag som vill svara samlat gör klokt i att boka in läsningen redan i november.

Det här har riksdagen redan beslutat

Riksdagens beslut den 3 juni innebär enligt Skolverket bland annat att

• utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever,
• undervisningen ska bestämmas och ledas av lärare eller förskollärare,
• kursplanerna ska bestå av syfte, ämnets bidrag till skolans mål, mål och innehåll, undervisningsstrategier samt betygs- och bedömningskriterier.

De nya läro- och kursplanerna ska enligt Skolverket vara tydligt kunskapsinriktade och betona grundläggande kunskaper och färdigheter, särskilt i de yngre åldrarna. Eleverna ska få mer utrymme att läsa, skriva och räkna, och ämneskunskaperna ska anpassas efter ålder och mognad. Kursplanerna ska vara vetenskapligt förankrade och följa intentionerna i regeringens proposition. Ulrica Dahlén beskrev syftet så här när beslutet kom: "De nya kursplanerna ska vara ett gott stöd för lärarens planering av undervisningen. Därmed bidrar reformen till en mer likvärdig skola."

Förändringarna omfattar grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Gymnasieskolan finns inte med i den uppräkningen. Är du gymnasielärare är det alltså inte dina kursplaner som går ut på remiss i november. Vilka betygskriterier som gäller i respektive skolform i dag finns sammanställt i genomgången av Lgr22, Gy11 och Gy25.

I beskedet från juni nämner Skolverket också att nya läro- och kursplaner är en av flera propositioner som riksdagen fattar beslut om under juni och juli och som påverkar undervisningen, bland annat en förändrad betygsskala, standardiserade tester samt stöd för skolregler, konsekvensplaner och förväntansdokument.

Det här är fortfarande förslag

Det som fortfarande är förslag är själva texten i kursplanerna. Det är den som Skolverket skriver tillsammans med expertgruppen, det är den som publiceras den 9 november, och det är den du kan lämna synpunkter på. De konkreta formuleringarna per ämne och stadium, hur undervisningsstrategierna beskrivs och hur betygs- och bedömningskriterierna är skrivna: det ligger i förslagen som Skolverket publicerar den 9 november. Riksdagen har beslutat om principerna för kursplanernas struktur och innehåll. Texten skriver Skolverket.

Efter den 20 januari bearbetar Skolverket synpunkterna. Det som redovisas för regeringen den 14 maj är en bearbetad version. Hur mycket som ändras däremellan beror på vad som kommer in.

Så lämnar du synpunkter

Skolverkets besked är kortfattat: förslagen läggs på Skolverkets webbplats så att alla berörda kan sätta sig in i hur de är upplagda och lämna synpunkter. Mer om formerna säger beskedet inte, så håll utkik på skolverket.se i början av november. Det du kan förbereda redan nu är läsningen.

• Läs ditt eget ämne först, hela vägen. De fem delarna hänger ihop. Ett mål som saknar motsvarighet i kriterierna, eller ett kriterium som inte täcks av innehållet, är den sortens synpunkt som är lätt att belägga och svår att avfärda.
• Läs med en riktig elevtext bredvid. Ta en text du bedömt i höst och pröva om förslagets kriterier hjälper dig att placera den. Om du och en kollega landar olika på samma text med de nya formuleringarna är det en synpunkt i sig.
• Skriv konkret. Ange vilket ämne, vilket stadium och vilken del av kursplanen synpunkten gäller, och föreslå gärna en alternativ formulering. Ett allmänt omdöme om att texten är otydlig är svårare att göra något av.
• Svara samlat i ämneslaget om ni kan. Ett gemensamt svar som bygger på att flera lärare läst samma kursplan väger tyngre än enskilda intryck, och läsningen blir i sig ett sambedömningstillfälle. Upplägget i sambedömning i praktiken fungerar lika bra för att läsa ett kriterieförslag som för att läsa en elevtext.

Vad betygs- och bedömningskriterierna betyder för dig som lärare

Den femte delen i kursplanerna är den som direkt styr ditt bedömningsarbete från hösten 2028. Riksdagens beslut anger, enligt Skolverkets sammanfattning, att betygs- och bedömningskriterier ska vara en av kursplanens fem delar. Formuleringarna kommer i remissen, och det är där du kan påverka dem.

• Parallellt ligger ett förslag om en förändrad betygsskala. Det är en av de andra propositioner Skolverket räknar upp. Beskedet säger inget om hur kriterierna ska förhålla sig till skalan, så läs kriterieförslaget med den i bakhuvudet och lämna en synpunkt om kopplingen är otydlig. Vad vi hittills vet om skalan finns på sidan om den nya betygsskalan, och vad reformen kan innebära för själva bedömningen går vi igenom i nya kursplaner 2026: vad ändras i bedömningen.
• Kriterierna ska läsas ihop med mål och innehåll. Rubriken heter mål och innehåll, inte bara innehåll. När du läser kriterierna i remissen, kontrollera att varje mål har en motsvarighet i kriterierna och att kriterierna inte kräver något som innehållet inte täcker.
• Dagens kriterier gäller till dess. Elevtexterna du bedömer i år och nästa år bedöms mot de betygskriterier som gäller nu. Matriserna bygger på dem, ordagrant ur Skolverkets text. Remissen ändrar ingenting i din betygssättning förrän kursplanerna träder i kraft hösten 2028.
• Proven är en egen fråga. Standardiserade tester finns bland de reformer Skolverket räknar upp, men kursplaneremissen handlar om kursplanerna. Hur provresultat ska vägas mot din egen bedömning är en fråga som redan i dag vållar diskussion, se hur mycket nationella proven påverkar betyget.

Bedoma kan fungera som ett andra par ögon i det bedömningsarbete som pågår fram till dess, mot dagens kriterier. Verktyget bygger på en ledande språkmodell, specialiserad och kalibrerad för bedömning mot Skolverkets betygskriterier, och visar en indikation med motivering kriterium för kriterium, så att du har något att väga din egen läsning mot. Kalibreringen bygger på tusentals bedömda elevtexter från lärare och från de nationella provens provgrupper, och hur väl indikationen stämmer med lärarens bedömning redovisas öppet på transparenssidan. Beslutet är alltid ditt.

Källor

• Kursplanerna går ut på remiss i november, Skolverket, nyhet 21 augusti 2026.
• Riksdagen har fattat beslut om nya läro- och kursplaner, Skolverket, nyhet 4 juni 2026.

Vanliga frågor

När går de nya kursplanerna ut på remiss?

Den 9 november 2026. Remissen är öppen till och med den 20 januari 2027. Skolverket hade tidigare aviserat slutet av oktober, men regeringen gav myndigheten mer tid efter att både Skolverket och expertgruppen påpekat att tidplanen var för snäv.

Vem får lämna synpunkter?

Enligt Skolverket finns läro- och kursplanerna under remissperioden tillgängliga på myndighetens webbplats så att alla berörda kan sätta sig in i hur de är upplagda och lämna synpunkter. Det gäller alltså inte bara formella remissinstanser.

Gäller remissen gymnasieskolan?

Förändringarna omfattar enligt Skolverket grundskolan, anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan. Skolverket tar fram cirka 80 kursplaner för dessa skolformer. Gymnasieskolan nämns inte i beskedet om remissen.

När börjar de nya kursplanerna gälla?

Hösten 2028, samtidigt som grundskolan blir tioårig. Skolverket redovisar de bearbetade förslagen för regeringen den 14 maj 2027. Fram till ikraftträdandet bedömer du mot dagens betygskriterier.