Name: Bedoma
Author: Bedoma

Vad gäller egentligen för AI i skolan 2026? Kortsvaret är att det inte finns någon lag som förbjuder lärare att använda AI, men att flera regelverk samtidigt sätter tydliga ramar för hur det får ske. Skollagen håller kvar betygsbeslutet hos läraren, GDPR styr hur elevernas personuppgifter får hanteras, och EU:s AI-förordning kräver mänsklig kontroll över AI-system i utbildning. Den här texten är en neutral lägesbild av vad som faktiskt gäller just nu, med källor, så att du som lärare eller skolledare kan skilja på vad som är beslutat och vad som fortfarande är oklart.

AI i skolan 2026: det korta svaret

AI får användas i skolan, och används redan brett. Det finns inget generellt förbud. Men tre saker gäller oavsett hur avancerad tekniken blir. För det första: en människa, inte en maskin, fattar de beslut som är myndighetsutövning, till exempel betyg. För det andra: så fort en elevs uppgifter behandlas gäller dataskyddsreglerna, och ansvaret ligger på huvudmannen. För det tredje: AI-system som används för att bedöma elevers lärande räknas som högrisk enligt EU:s AI-förordning och ska stå under mänsklig kontroll. Resten av den här genomgången handlar om vad var och en av dessa principer betyder i praktiken.

Skollagen: läraren äger betygsbeslutet

Grunden i svensk skola är att betygssättning är ett lärarbeslut. Enligt skollagen 3 kap. 16 § ska betyg beslutas av den eller de lärare som bedriver undervisningen vid den tidpunkt då betyget sätts, och om läraren inte är legitimerad ska beslutet fattas tillsammans med en legitimerad lärare. Det spelar ingen roll vilka hjälpmedel som använts på vägen dit. Ett verktyg får läsa, sortera och föreslå, men själva beslutet är och förblir en människas.

Det här förändras inte av de stora skolreformer som riksdagen fattade beslut om i juni 2026. Den 3 juni beslutade riksdagen om nya läroplaner enligt regeringens proposition 2025/26:194, och den 9 juni om ett nytt betygssystem med tio steg enligt proposition 2025/26:197, som träder i kraft den 1 juli 2028. Betygsskalan görs om, men principen att läraren sätter betyget står kvar. Reformerna handlar om vad som bedöms, inte om vem som beslutar.

GDPR: elevtexter är oftast personuppgifter

Så fort en elevtext hamnar i en digital tjänst är det i regel en behandling av personuppgifter. En personuppgift är varje uppgift som kan knytas till en levande person, och en elevtext innehåller nästan alltid sådant: namn, klass eller personliga detaljer som gör eleven identifierbar även utan namn. Då gäller dataskyddsförordningen GDPR fullt ut.

Personuppgiftsansvarig är huvudmannen, alltså kommunen eller friskolans styrelse, inte den enskilda läraren. Det är huvudmannen som ska se till att laglig grund, rutiner och personuppgiftsbiträdesavtal finns på plats för de verktyg som används. Men i praktiken är det du som lärare som avgör vilken text som hamnar var, och skolans rutiner gäller dig. Det praktiska rådet är enkelt: använd bara verktyg som huvudmannen har godkänt, minimera uppgifterna genom att ta bort namn där det går, och fråga skolans dataskyddsombud om du är osäker. En utförlig genomgång av ansvaret finns i inlägget om får lärare använda AI för rättning.

EU:s AI-förordning i skolan

Ovanpå den nationella rätten ligger EU:s AI-förordning, som klassar utbildning och yrkesutbildning som ett högriskområde. Enligt Europaparlamentets sammanfattning började förbudet mot AI-system med oacceptabel risk gälla den 2 februari 2025, medan skyldigheterna för högrisksystem fasas in stegvis. Kärnprincipen är mänsklig kontroll: ett högrisksystem ska vara byggt så att en människa kan granska, ifrågasätta och åsidosätta det AI:n föreslår. Ett AI-verktyg får med andra ord aldrig sätta betyget autonomt. En djupare genomgång av vad detta betyder för svensk skola finns i inlägget om EU AI Act i svensk skola.

För dig som lärare är slutsatsen densamma från alla tre regelverk: AI kan ge en indikation och ett underlag, men beslutet är ditt. Det är också därför transparens blir avgörande i just bedömning. Ett verktyg som föreslår en bedömning bör kunna visa hur väl det träffar mätt mot verkliga lärarbedömningar. Bedoma är byggt enligt EU AI Act som ett beslutsstöd där läraren alltid sätter betyget själv, och träffsäkerheten redovisas öppet: i den senaste mätningen på 466 elevtexter, mätdatum 2026-07-05, låg indikationen inom ett betygssteg från lärarens bedömning i 84,5 procent av fallen, med upp till 90 procents överensstämmelse i svenska. Hela mätmetoden finns på transparenssidan.

Skolverkets lägesbild och råd

Hur ser det då ut i verkligheten? I sin andra lägesbild om AI i skolan, publicerad den 26 maj 2026, konstaterar Skolverket att nära åtta av tio tillfrågade lärare har använt AI i någon del av sitt arbete. Underlaget är enkätsvar från 368 lärare i myndighetens lärarpanel. Det vanligaste området är planering och förberedelse, medan bedömning är det minst utvecklade användningsområdet. Lärarkåren har alltså gått försiktigast fram just där besluten väger tyngst.

Skolverket lyfter också att en majoritet av lärarna saknar stöd från huvudman och rektor i AI-frågan, och hänvisar till det stöd som finns samlat på myndighetens webbplats. En sammanfattning av vad uppföljningen betyder för bedömning finns i inlägget om Skolverkets AI-uppföljning. Signalen till skolor är tydlig: den som inför AI behöver samtidigt sätta gemensamma ramar. För skolledare som vill teckna ett avtal för hela kollegiet under ordnade former finns en samlad genomgång av skollicensen.

Kommunpolicyer och nya regler i klassrummet

Utöver de nationella regelverken sätter varje huvudman ofta egna ramar. Vanliga mönster i kommunala AI-policyer är att peka ut godkända verktyg, kräva att elevtexter avidentifieras innan de behandlas, förbjuda inmatning av känsliga uppgifter i publika gratistjänster och slå fast att AI aldrig ersätter lärarens bedömning. Om din kommun har en sådan policy är den styrande för ditt arbete, och den bör vara första hållpunkten innan du väljer verktyg.

Samtidigt kommer ny statlig reglering som formar vardagen i klassrummet. Ett tydligt exempel är den nya lagen om mobilfria skolor, SFS 2026:1198, som träder i kraft den 1 augusti 2026 och begränsar elevernas användning av mobiltelefoner under skoldagen. Den handlar inte om AI i sig, men den visar hur snabbt regelverket kring digitala verktyg i skolan förändras just nu. En praktisk guide finns i inlägget om mobilfri skola från 1 augusti. Det som gäller i dag kan vara ändrat till nästa läsår, och det är värt att stämma av inför skolstarten.

Vad du kan göra nu

Sammanfattningsvis är AI i skolan 2026 varken förbjudet eller oreglerat. Det är tillåtet, brett använt och inramat av flera regelverk som pekar åt samma håll: människan behåller kontrollen, personuppgifter ska skyddas och besluten är lärarens. Börja med att läsa din huvudmans policy, använd bara godkända verktyg, minimera uppgifterna och behåll betygsbeslutet hos dig själv. Vill du samla det som gäller inför hösten finns hela skolstartspaketet för läsåret 2026/2027.

Vanliga frågor

Är AI tillåtet i skolan 2026?

Ja. Det finns inget generellt förbud mot att använda AI i skolan. Däremot ramas användningen in av skollagen, GDPR och EU:s AI-förordning. Många huvudmän har dessutom egna policyer om vilka verktyg som får användas och hur elevers uppgifter ska hanteras. Kontrollera alltid din kommuns eller skolas riktlinjer först.

Får AI sätta betyg på elever?

Nej. Enligt skollagen 3 kap. 16 § beslutas betyg av den undervisande, legitimerade läraren. EU:s AI-förordning kräver dessutom att AI-system i utbildning står under mänsklig kontroll, så att en människa kan granska och åsidosätta det systemet föreslår. AI kan vara ett stöd i bedömningen, men aldrig fatta betygsbeslutet.

Bryter jag mot GDPR om jag lägger in en elevtext i en AI-tjänst?

Inte om det görs rätt. En elevtext är oftast en personuppgift, och då krävs laglig grund samt kontroll över var uppgifterna hamnar. De två hållbara vägarna är att avidentifiera texten eller att använda en tjänst där huvudmannen har tecknat ett personuppgiftsbiträdesavtal. Ansvaret ligger på huvudmannen, men skolans rutiner gäller dig.

Vad säger Skolverket om AI i skolan?

Skolverkets lägesbild från den 26 maj 2026, baserad på svar från 368 lärare, visar att nära åtta av tio har använt AI, oftast för planering. Bedömning är det minst utvecklade området. Skolverket ger stöd till huvudmän, rektorer och lärare på sin webbplats men beslutar inte om enskilda verktyg. Betygssättning beskrivs som lärarens egen sammantagna bedömning.

Vilka nya skolregler börjar gälla 2026?

Bland annat lagen om mobilfria skolor, SFS 2026:1198, som träder i kraft den 1 augusti 2026. Riksdagen beslutade också i juni 2026 om nya läroplaner och ett nytt betygssystem med tio steg, som gäller från den 1 juli 2028. EU:s AI-förordnings skyldigheter för högrisksystem fasas in stegvis under samma period. Regelverket förändras snabbt, så stäm av inför varje läsår.